Inledning
Förklaringar till artförteckningen
Artdelen innehåller uppgifter på alla vilda och förvildade kärlväxter (dvs. blomväxter och ormbunksväxter) som någon gång har rapporterats eller insamlats i Blekinge. Den systematiska ordningen av växtfamiljerna och namnsättningen följer T. Karlsson (1998), med de justeringar och kompletteringar som presenteras i Karlsson (2002a, b, c, 2003); inom familjerna är släktena sorterade i bokstavsordning och inom släktena är arterna sorterade i bokstavsordning. Vetenskapligt giltigt namn (latinskt namn) anges med fetstil och efter tankstreck ges det svenska namnet. Vanligt förekommande synonyma vetenskapliga namn anges med kursiv stil och vanliga svenska synonyma namn inom parentes efter det giltiga svenska namnet. De hybrider som tas upp står direkt efter den föräldraart som kommer först i bokstavsordning, utom i de fall där hybriden fått ett eget namn då den står under detta. Alla underarter och varieteter är ej medtagna, men i de fall det finns uppgifter på dem, så tas dessa upp under respektive art. I några fall presenteras underarter/varieteter separat utan någon generell behandling av kollektivarten och i några fall presenteras närstående arter under gemensam rubrik. Former tas upp bara i undantagsfall. Felaktigt eller tveksamt uppgivna taxa (arter, underarter, varieteter, hybrider) presenteras efter den generella artlistan. Artlistan följer i stort det förslag på upplägg som presenterades för Smålands flora i Karlsson (1990).
Status för alla taxa är bedömd enligt följande:
1. Bofast. Populationer reproducerande åtminstone någonstans i landskapet.
a. Gammal. Sannolikt inkommen före år 1700.
b. Ny. Sannolikt inkommen efter år 1700.
c. Utgången (gammal/ny). Kända populationer eftersökta men ej återfunna.
2. Tillfällig. Populationer i landskapet (aktuella eller gamla) ej reproducerande.
Alla bofasta taxa står med stor stil, medan tillfälliga taxa står med liten stil. För närmare definition av status se T. Karlsson (1998).
Varje taxon kan innehålla följande rubriker:
a) Första uppgift (för taxa inkomna efter ca 1800), och/eller senaste uppgift (för utgångna taxa).
b) Karaktärer och variation: morfologiska avvikelser, indelning i underarter/varieteter anges.
c) Miljö: status och vegetationstyper anges; ibland ges även uppgifter på omvärldsfaktorer.
d) Utbredning: det totala och procentuella antalet inventeringsrutor med fynd av de 176 rutorna och den därmed erhållna frekvensen anges (se tabell); för havsstrandsarterna anges värdena i förhållande till de 64 rutorna som har havsstrand). Vidare ges information om fördelningen av fynden i landskapet och eventuella förändringar i frekvens. Rubrikerna miljö och utbredning är ibland hopslagna.
e) Övrigt: här anges eventuella uppgifter på rödlistning (Gärdenfors 2005) och lokala namn (Vide 1966).
f) Lokallista: aktuella fynd tas upp för de taxa som är funna i mindre än 10% av alla inventeringsrutor (mindre än 5% för tillfälliga taxa); gamla uppgifter tas upp för de taxa som anges som sällsynta i den förra Blekingefloran (Holmgren 1942) eller som ej är medtagna i denna. Fynden är sorterade på kommuner från väster till öster, på socknar i bokstavsordning inom respektive kommun, på lokaler i bokstavsordning inom respektive socken, samt på årtal för respektive lokal. Om både gamla och aktuella fynd finns för samma lokal anges normalt de gamla först och därefter de aktuella. Separata lokaler åtskiljs av semikolon, medan uppgifter från samma eller anslutande lokaler är separerade med kommatecken. Kommuner står i fetstil och är förkortade och socknar är kursiverade (figur). För varje uppgift anges i förekommande fall: lokal, koordinat (endast för aktuella uppgifter; se nedan för förklaring av dessa), biotop, fyndår, uppgiftslämnare/insamlare (delvis förkortade enlig tabell), samt källa inom parentes (främst för gamla uppgifter; förkortningar av herbarier ges i tabell). Kontroll av uppgifter anges med förstavelsen ’det.’ eller ’conf.’. Eventuella tveksamma eller felaktiga uppgifter anges separat efter de godkända (eller på slutet efter artlistan om taxonet är osäkert i sin helhet).
Socknar i Blekinge, fördelade på kommuner samt dessas förkortningar.
Sölvesborgs kommun (SÖ)
1. Sölvesborg
2. Mjällby
3. Ysane
4. Gammalstorp
Olofströms kommun (OL)
5. Järnshög
6. Kyrkhult
Karlshamns kommun (KH)
7. Mörrum
8. Elleholm
9. Karlshamn
10. Asarum
11. Ringamåla
12. Hällaryd
13. Åtyd
Ronneby kommun (RO)
14. Bräkne-Hoby
15. Öljehult
16. Backaryd
17. Eringsboda
18. Ronneby
19. Edestad
20. Hjortsberga
21. Listerby
22. Förkärla
Karlskrona kommun (KK)
23. Hasslö
24. Aspö
25. Tjurkö
26. Sturkö
27. Nättraby
28. Karlskrona
29. Tving
30. Fridlevstad
31. Sillhävda
32. Rödeby
33. Augerum
34. Lösen
35. Ramdala
36. Jämjö
37. Torhamn
38. Kristianopel
Koordinatangivelser
Lokalerna anges dels i klartext, dels med koordinater enligt RUBINs system (RUtiner för Biologiska INventeringar). Detta system bygger på Rikets nät, vilket är det rutnät av Sverige som de topografiska och ekonomiska kartorna är indelade i. Hela Sverige är indelat i rutor om 50 × 50 km, vilka i sin tur är indelade i 100 rutor om vardera 5 × 5 km. Dessa senare rutor har fungerat som inventeringsenheter, och alla växtlokaler inom dem har angivits med en noggrannhet på 1 hektar (ha; dvs. i rutor om 100 × 100 m).
Som exempel använder vi en lokal för lunddraba med koordinatangivelsen ”3F 6g 05 48”. Den första gruppen tecken ”3F” anger storrutan om 50 × 50 km, där rutorna i nord-sydlig riktning är numrerade från 1–32 med början från söder och i öst-västlig riktning från A–N med början i väster. Vår ruta får alltså beteckningen ”3” på den nord-sydliga axeln och ”F” i den öst-västliga axeln. Ett topografiskt kartblad motsvarar en fjärdedel av en storruta och deta aktuella kartbladet har beteckningen ”3F NO” (= Karlskrona NO; skala 1:50 000). Den andra gruppen tecken ”6g”anger rutan om 5 × 5 km inom storrutan, där rutorna i nord-sydlig riktning är numrerade från 0–9 och rutorna från söder och rutorna i öst-västlig riktning från a–j med början från väster. Vår ruta får alltså beteckningen ”6” på den nord-sydliga axeln och ”g” på den öst-västliga axeln. Denna ruta motsvarar även det gamla ekonomiska kartbladet (skala 1:10 000) och får beteckningen ”3F 6g” i vårt exempel.
För att ange lokalen inom rutan 3F 6g (vilken alltså motsvarar inventeringsrutan), så är alla hektarrutor inom den numrerade från 00–49 i nord-sydlig riktning och från 00–49 i öst-västlig riktning och lokalen anges med den nord-sydliga koordinaten först och därefter den öst-västliga koordinaten. För vår lokal innebär det att den tredje gruppen siffror ”05” anger läget i nord-sydlig riktning och den fjärde gruppen siffror ”48” anger läget i öst-västlig riktning och lokalen får därmed koordinatbeteckningen ”3F 6g 05 48”. I några fall med osäkrare lokalangivelse har den sista siffran i de två sista grupperna utelämnats (i vårt fall blir det i så fall”3F 6g 0- 4-”. För att öka läsbarheten är mellanslaget mellan den första och andra gruppen tecken, samt mellan den tredje och fjärde gruppen tecken sammandragna i lokallistorna, och för vårt exempel blir beteckningen ”3F6g 0548”.
Kartor
För ca 750 taxa ges en utbredningskarta som visar de aktuella fynden med en grön fyrkant som täcker hela inventeringsrutan om 5 × 5 km där fyndet gjorts, samt äldre fynd med en svart prick, markerad inom den 1 × 1 km-ruta inom vilket fyndet blivit koordinatsatt. Äldre uppgifter med stor osäkerhet om i vilken km-ruta fyndet är gjort har utelämnats. Utöver de generella kartorna, finns även detaljkartor med aktuella fynd i 1 × 1 km-rutor för ca 100 arter, vilka presenteras efter den generella artlistan.
Exempel på RUBIN's koordinatangivelse. Överst inventeringsrutan "3F 69" och därunder denna ruta med lokalen "3F 69 05 48" markerad.
Frekvensangivelser som används i artlistan, samt i de tidigare Blekingeflororna (Holmgren 1921, 1942, Svanlund 1889b).
Svanlund 1889b
rar
här och där
mångenstädes
tämligen allmän
allmän
Holmgren 1921, 1942
sällsynt
tämligen sällsynt
fterstädes
tämligen allmän
allmän
Aktuella
mycket sällsynt (funnen i 1-2 rutor;< 4%)
sällsynt (funnen i 3-6 rutor;< 4%)
ganska sällsynt( funnen i 4 1-0% av rutorna)
mindre vanlig (funnen i I 0-20% av rutorna)
ganska vanlig (funnen i 20--40% av rutorna)
vanlig (funnen i 40-80% av rutorna)
mycket vanlig (funnen i> 80% av rutorna)
Herbarier och andra förkortningar
GB - Göteborgs botaniska institut
LD - Lunds botaniska museum
S - Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm
UME - Umeå universitets herbarium
UPS - Uppsala evolutionsmuseum
det. - exemplar bestämt av ...
vidi - exemplar sett av ...
Ordförklaringar
Adventiv tillfälligt inkommen växt
Adventivflora lokal med många tillfälligt inkomna växter (t.ex. stationsområden, hamnar)
Apomixi bildning av frön på könlös väg (dvs. utan föregående befruktning)
Apomiktisk grupp en växtgrupp som bildar frön genom apomixi och som därmed ger upphov till många snarlika s.k. småarter
Artdiversitet beskrivning av mängden arter (hög artdiversitet innebär många arter)
Axgroende frön som gror i blomställningen innan de fallit av
Bofast (etablerad): med reproducerande populationer
Boreal som tillhör barrskogsregionen
Cf. (confer): jämför (används då en bestämning är något osäker)
Det. (determinavit): bestämd av
Diploid se Ploidi-tal
Edafisk som beskriver jordförhållandena (främst fuktighet och näringstillgång)
Endem ett taxon med en begränsad utbredning antingen till en större region (t.ex. Europa) eller till ett mer begränsat område (t.ex. Öland och Gotland)
Epifyt en växt som växer på en annan utan att ta näring ifrån denna
Etablerad se bofast
Eutrof näringsrik
Exoter växter från exotiska länder
Fenologi utveckling med avseende på årstiden
Fertil könlig (för blomväxter med funktionsdugliga ståndare och pistiller)
Generationsväxling (livscykel) utveckling från frö via planta till nytt frö
Habitat växtmiljö
Hackslått små ytor som slåttras
Hagmark betad, ej gödslad gräsmark
Herbicid växtgift
Hotkategorier olika klasser för bedömning av hur hotad en art är (se Gärdenfors 2005)
Hårdvalläng torr ängsmark som slåttras
Hygge en yta där trädskiktet har kalavverkats
Hävd skötsel av gräsmarker genom bete (beteshävd) eller slåtter (slåtterhävd)
Ined. (ineditus): opublicerad (används t.ex. om arter som snart skall publiceras)
Kärlväxter växter med ledningsvävnad (ormbunksväxter och blomväxter)
Mad myrområde som åtminstone tidigare slåttrats eller betats
Mesotrof medelrik
Mikrobentiska alger mikroskopiska alger som är fastsittande
Morfologi samlingsnamn för alla synbara karaktärer på en växt
Mykorrhiza samlevnad mellan en svamp och en växt
Nemoral som tillhör lövskogsregionen
Oligotrof näringsfattig
Palynologi läran om identifiering av växters pollenkom
Ploidi-tal antalet multipler av kromosomerna (diploid = dubbelt antal, tetraploid = fyrdubbelt antal etc.)
Pollenfärgbarhet metod att testa pollenkornens livskraft genom infärgning med bomullsblått
Primärproduktion de gröna växternas produktion av näring genom fotosyntes
P.p. (pro parte): delvis (för t.ex. ett artkomplex delvis inkluderande hela komplexet)
Psu (practical salinity unit) salthalten i vatten angiven i promille
Ren kantyta till åkrar (åkerrenar), vägar (vägrenar) och/eller diken (dikesrenar)
Reproducera föröka sig på könlig eller könlös väg
Ruderatområde omrört område som kan hysa en stor mängd inkomna och förvildade växter
Ruderatväxt växter som typiskt uppträder i ruderatområden
Sambyggare växter med han- och honblommor på samma individ
Sensu enligt
Sensu lato (s.lat.) i vid bemärkelse
Sensu stricto (s.str.) i snäv bemärkelse
Sidvallsäng fuktig ängsmark som slåttras
Skona eroderad yta med exponerad jord på havsstrandängar
Småarter se apomiktisk grupp
Steril könlös (för blomväxter utan funktionsdugliga ståndare och pistiller)
Succession ett områdes utveckling från ett växtsamhälle till ett annat
Taxon (plur. taxa) ett samlingsnamn för systematiska enheter (t.ex. familj, släkte, art, underart, varietet)
Taxonomi läran om växternas systematik
Tetraploid se Ploidi-tal
Tillfällig ej med reproducerande populationer
Tvåbyggare växter med han- och honblommor på olika individer
Vidi sedd av
Våraspekt den flora/de växter som uppträder under våren i ett växtsamhälle
Växtplankton mikroskopiska alger som är fritt svävande eller simmande i vattnet