*Vittåtel är först funnen i Blekinge 1919 vid Ynde och Sölve i Sölvesborg (sannolikt inkommen med järnvägen). Dess status bör därför vara ”Ny bofast art”.

Vittåtel förekommer på sandiga hedar, i tallskogar och på torrbackar.

Mindre vanlig; funnen i 24 rutor (14%); tidigare tämligen sällsynt (Holmgren 1942). Vittåtel är ojämnt spridd i kusttrakterna med en dominans i sydost. Arten har även ett par inlandsförekomster vid Ljungryda och Uddentorp i Jämshög. Vittåtel hade färre lokaler tidigare, men kan ha varit förbisedd och förefaller ha försvunnit t.ex. i Ronnebytrakten. Arten har gått tillbaka kraftigt i Skåne (Tyler & Olsson 1997).