Balsampoppel/jämtlandspoppel är planterad som prydnadsträd och för vindskydd; den är kvarstående, t.ex. vid ödetomter samt tillfälligt förvildad på ruderatmarker, vägkanter etc. Arten sprider sig främst genom rotskott och har etablerat sig bl.a. i Sölvesborg.
Första fynd
Först uppgiven från varvet i Karlskrona av C.A. Gosselman (LD; eventuellt odlad); första säkert förvildade uppgifter 1924 från Vrängö i Nättraby och Binga i Edestad av B. Holmgren (Holmgren ms 1921–44, 1942).
Variation
Denna art delas i flera sorter, varav två är funna i Blekinge, nämligen jämtlandspoppel ’Elongata’ och balsampoppel ’Hortensis’.
Utbredning
Mindre vanlig; funnen i 27 rutor (15%); tidigare flerstädes (möjligen en överskattning; Holmgren 1942). Balsampoppel/jämtlandspoppel är spridd i landskapet, men flera av fynden är gjorda i Karlshamns-trakten.
Lokaler
Aktuella fynd (arten i vid bemärkelse). SÖ Mjällby Hanö, 800 m SV om Fyrkullen (3E1h 4445), förvildad i vägkant 1992 BN; Sölvesborg SV om varvet (3E2e 3036) förvildad i vägkant 1950–2005 BN; OL Kyrkhult Kärringbygd, 300 m ONO om pkt 137,34 (3E9f 2940) förvildad längs stengärdsgård nära gård 1982 ÅJ (LD); KH Asarum Nötabråne, nära SO-änden av Bruksgylet (3E6i 3818) förvildad på åstrand 1988 UA; Torarp, 1400 m VSV om Asarums kyrka, nära korsningen mellan gamla ”Riksväg 15# och väg 29 (3E6h 0833) förvildad längs åkeren 1983 ÅJ; Mörrum Forneboda stärkelsefabrik (3E6g 3549) vägkant 1984/85 BN; nordänden av Mörrums bruk, 400 m NV om Lillegården (3E5h 2309) förvildad på industrimark 1987 UA; RO Eringsboda Blomstergården, Göljahult (4F1c 1949) kvarstående vid f.d. parkeringsplats 1990 BH; Ronneby Angelskog (3F5d 3842) sop- och byggtipp 1999 SG (LD); Kungasätet, 1 km SO om vägskälet i Hasselstad (3F7d 3512) ödetorp 1997 BN (LD); KK Lösen Lyckeby, f.d. tipp vid idrottsplatsen (3F5i 4207) ruderatmark 1990 BZ.
Se även jämtlandspoppel Populus balsamifera 'Elongata' och vanlig balsampoppel Populus balsamifera 'Hortensis'
