Först uppgiven som förvildad utan lokal av H. Wachtmeister: ”silvergran har visat prov på synnerligen god naturlig föryngringsförmåga genom fröspridning” (Wachtmeister1958–59); första specificerade uppgift 1977 från Emmahult i Nättraby av LF.

Silvergran är planterad som skogsträd och prydnadsträd och kvarstående i skogsmarker; den är även tillfälligt förvildad som småplantor, samt etablerad på flera ställen.

Systematiken inom ädelgranarna, släktet Abies, är problematisk eftersom det finns många snarlika arter och flera karaktärer är svårstuderade på insamlat material. Det kan inte uteslutas att en del av uppgifterna om silvergran motsvarar andra arter.

Mindre vanlig; funnen i 27 rutor (15%); ett flertal av fynden kan röra sig om planterade ex.