Äldre provinsnamn för backsippa är ”oxöra”.

Backsippa växer på magert, sandigt eller grusigt underlag. Den förekommer företrädesvis på grusåsar, gräshedar, torrbackar, i hagmarker och tallskogar. Arten är känslig för fårbete.

Ganska vanlig; funnen i 68 rutor (39%); tidigare tämligen allmän (Holmgren 1942). Backsippa är utbredd i de västra och centrala delarna av Blekinge. Den är sällsynt längs kusten och i norr, samt saknas i skärgården och de östligaste delarna av landskapet. Varken en minskning eller ökning kan påvisas. Backsippa uppges även ha oförändrad frekvens i södra Småland (Karlsson & Nosslin 1993), medan den har minskat i Skåne (Tyler & Olsson 1997).