Ny bofast art; inkommen som ogräs i trädgårdar och sedan spridd och etablerad på fuktiga och skuggiga ställen.
Första fynd
Först funnen 1905 vid Lyckeby i Lösen (LD).
Ekologi
Blekbalsamin förekommer bl.a. vid gårdar, i diken, på vägrenar och ruderatmarker. Arten gynnas av gödsling och kan ibland bilda stora bestånd t.ex. i fuktig, näringsrik skogsmark.
Utbredning
Vanlig; funnen i 97 rutor (55%); tidigare sällsynt (Holmgren 1942). Blekbalsamin är spridd i hela Blekinge; den är vanligast i Sölvesborgs och Karlskronas kommuner. Arten spreds i Karlskrona-trakten i början av 1900-talet, samt uppträdde även tidigt på en lokal i Jämshög (Holmgren 1942); den har ökat kraftigt även i övriga delar av landskapet under andra halvan av 1900-talet.
Lokaler
Gamla fynd. SÖ Mjällby Hjärthalla, längs vägen i bokskog och blandlövskog, 1964 EW; Siretorp, Östragården, på betad ängsmark, ruderatmark och i lund, 1963 EW; OL Jämshög Jämshögs by, i läkareboställets trädgård, 1922–23 A. Andersson (Holmgren 1942); KK Augerum Jära, S. Olsson (Holmgren 1942); Kummeln, 1925 A. Rundkwist (LD); Lyckeby-Vedeby, 1908 Rundk(LD, UPS); Ryd, 1940 Hgn (LD); Vedeby, 1932, Alm (LD); Vedebylund, 1925–29 Hgn (LD, Holmgren 1942); Karlskrona Fattighuskajen, på utfyllnad, sannolikt inkommen från Lyckeby, 1925 Hgn (Holmgren 1942); Lösen Lyckeby, 1905 Rundk (LD), 1909–50 flera insamlare (LD, UPS), som ogräs i trädgårdar (Holmgren 1941); Lyckeby källa, S. Olsson (Holmgren 1942); Avelsgärde, 1924 Hgn (Holmgren 1942); backen vid Torp, S. Olsson (Holmgren 1942);Köpingegården, vid ån, 1925 Hgn (Holmgren 1942); Vedeby-Lyckeby, 1925 N. Sylvén (LD); vid bron, S. Olsson (Holmgren 1942); Nättraby, 1926 G. Norrman (LD); 1,2 km S om Grönadal, hygge 1978 LF; 600 m Ö om Boråkra, vid Silltorpsån, 1973 LF; 800 m SSO om kyrkan, på stenmur 1976 LF.
