Stenbräken växer bl.a. i blockrik terräng, klippskrevor, odlingsrösen, stengärdsgårdar och torpruiner.

Vanlig; funnen i 105 rutor (60%); tidigare tämligen allmän (Holmgren 1942). Stenbräken är vanligast i inlandet, med strödda fynd längs kusten och i skärgården. Ingen ökning eller minskning av arten kan påvisas i Blekinge. Den har minskat i Skåne (Tyler & Olsson 1997), men har ökat i södra Småland (Karlsson & Nosslin 1993).