Troligen gammal bofast art.
Första fynd
Första belagda uppgift 1916 från Ronneby (LD); även uppgiven från Elleholm (Nordström 1907).
Ekologi
Stor käringtand växer i diken, på sjöstränder, mossodlingar, fuktiga betesmarker och renar. Arten har troligen sitt ursprung, åtminstone delvis, från vallodlingar på fuktiga marker (Lyhagen 1991).
Utbredning
Ganska sällsynt; funnen i 12 rutor (7%); tidigare tämligen sällsynt (Holmgren 1942). Stor käringtand är spridd i de södra delarna av Blekinge, men saknas på Listerlandet.
Lokaler
Gamla och aktuella fynd. OL Jämshög 300 m VSV om Björkedal (3E6d 3346) betesmark 1986 BN (LD, det. LF); Brokamåla, 850 m NV om Röshultatorpet (3E8d 1919) igenplanterad odlingsmosse 1986 JS; KH Asarum Kylingaryd, 400 m Ö om triangelpunkt, på östra sidan om vägen (3E6h 3516) betesmark med björnbär, samt vägkant, flera ex1984 ÅJ (LD, conf. LF); Gungvala, Svängsta skjutbana (3E7h 0129) f.d. grustag 1991 BH; Karlshamn Tubbaryd, N om Hjelmbergs (3E5i 3903) gräsmark i skogsbryn 1988 (det. T. Karlsson), dito igenväxande åkerkant 1990 båda BH (LD, conf. LF); Mörrum 500 m Ö om Mörrums ishall (3E5h 4409) åkerholme och dikeskant vid åker 1993 BN (LD, conf. LF); RO Bräkne-Hoby Torarp, 300 m nedströms dammbyggnaden (3F7b 3715) skuggig åstrand 1984 BlF; Edestad Göholm (3F4d 3837) ängsmark 1984 BöN (det. LF); Ronneby S om avtagsväg till Djupadals gård, ca 75 m in på grusvägen (3F6d 3323) vägkant intill ängsmark 1987 AG (LD, det. LF); KK Jämjö Flakulla, 200 m NV om Vargahagen (3G7b 4103) grävd damm 1990 LF (LD); Nättraby Skillinge, 900 m SSV om Bjärby (3F5g 4514) djupt dike 1990 LF; Niklastorpsgölen, västra stranden (3F6g 3139) gölstrand 1980 LF.
