Sannolikt ny bofast art; inkommen som ogräs med gräsmatte- och vallfrö, samt etablerad på flera lokaler.
Första fynd
Först uppgiven 1903 från Johannishus i Hjortsberga.
Ekologi
Vallkrassing växer vid gårdar, längs grusvägar, samt på gräsmattor i tätorter; den förekommer även på betesmarker.
Utbredning
Ganska vanlig; funnen i 45 rutor (26%); tidigare sällsynt (Holmgren 1942). Vallkrassing har ett kontinuerligt utbredningsområde i sydöstra Blekinge utom den yttre skärgården. Den har dessutom en västlig förekomst vid Olofström i Jämshög. Holmgren (ms 1921–44) uppgav arten endast från 4 lokaler och den har ökat kraftigt under 1900-talet.
Lokaler
Gamla och aktuella fynd. RO Hjortsberga Johannishus, 1903 T. Hwass (S, det. E. Asplund); Ronneby Nedre Brunnsvägen, 1933 N. Söderström (Holmgren 1942); KK Aspö, 1932 HHyl, 1940 Hgn (båda Holmgren 1942); Karlskrona, 1922 Hgn (LD, det. P. Lassen), 1930 G. Hasslow (LD); Hoglandspark, Hgn (Holmgren 1942); planteringen mellan C.W.J. station [= Kqrlskrona-Växjö järnvägsstation] och elverket (LD, Holmgren 1942; dvs. vid centralstationen); Hushållningssällskapets gård, 1928 G. Norrman (LD); Bergåsa, 1940 Hgn (LD); Länslasarettet, 1948 HHyl (LD); nedanför slakthuset på banvallen, 1940 Hgn (Holmgren 1941; södra delen av Vämö); Nättraby 800 m ONO om Skärva, på torr gräsmark, 1974 LF; Marielund, 1927 G. Norrman (LD), 1927 A. Arrhenius (S), S. Hellerström (Holmgren 1942), vägkant 1940 K. Wachtmeister (herb. K. Wachtmeister); Verstorp, från 1924 Hgn (Holmgren 1941); Tjurkö,1967 Ö. Nilsson (LD).
