Först uppgiven av Lindwall (ms 1782) utan lokal; första specificerade lokaler 1854 från Karlskrona sjukhusets norra murar av J. Ankarcrona (Ankarcrona 1855) och Varvsmuren av B.A. Söderström (LD).

Murruta växer på kalkhaltigt murbruk på murar. Den är sannolikt inkommen till Karlskrona och till Kungsholmen med kalksten från Öland eller Gotland, i samband med anläggningen av de murar som den växer på. Omständigheterna till förekomsten i Fridsberg i Fridlevstad är däremot oklara.

Sällsynt; funnen på 5 lokaler i 3 rutor (2%); tidigare sällsynt (Holmgren 1942). Murrutan har förmodligen funnits på Kungsholmen sedan anläggningen av fortet på 1600-talet och förefaller ha en stabil förekomst där. Arten är känd från Karlskrona åtminstone sedan mitten av 1800-talet, men kan även här ha funnits sedans stadens anläggande. Möjligen har den ökat något i Karlskrona.

Gamla och aktuella fynd. KK Fridlevstad Fridsberg, Svedman (Gosselman 1865); Karlskrona sjukhusets norra murar1854 B.A. Söderström (Ankarcrona 1855, Ankarcrona ms 1853–55), 1863 Svl (LD), Hgn (Holmgren 1942); Varvsmuren, 1854 B.A. Söderström (LD); Kungsbron, 1952 HHyl (LD); på murar och appareljer (3F5h 0518) 1981 LM, 2003 NN; Hästkvarnsberget Hgn (Holmgren 1921); Varvsporten 19, HHyl (Holmgren 1942); Drottninggatan nära kasernen, HHyl (Holmgren 1942); Prinsgatan, 1953 R. Berglund (LD); Stumholmen, Kungshall (3F5h 0623) 1997, 2002 och framåt NN; Landbrogatan vid en mur, N. Söderström (Holmgren 1942); Kungsholmen, 1863 Goss (LD); på vallen n:o 9 mot Finskan (Gosselman 1865); 100 m SV om den cirkelformade småbåtshamnen (3F4h 0014) murad stenvägg 1990 BN & TH; lilla hamnen (3F4h 0114)  1995, 2001 och framåt NN; i södra vallen, 200 m V om sjömärket (3F3h 4814) på murar 1992 TW.