Förmodligen gammal bofast art; Aspegrens uppgifter ovan är sannolikt gamla etableringar. Vit fetknopp odlas även som prydnadsväxt, och växer idag som kvarstående eller förvildad på stenmurar och hällmarker; den är även etablerad på senare tid t.ex. på Hattholmen i Karlskrona och sannolikt spontan på öar i Bräkne-Hoby skärgård.
Första fynd
Först uppgiven från skärgården utanför Bräkne-Hoby, samt Joggesö i Hällaryd (Aspegren 1823).
Utbredning
Vanlig; funnen i 89 rutor (51%); tidigare sällsynt (Holmgren 1942). Vit fetknopp är ojämnt spridd i hela Blekinge och något vanligare i kusttrakterna. Arten har sannolikt ökat under senare delen av 1900-talet; den uppges även ha ökat i Skåne och södra Småland (Tyler & Olsson 1997; Karlsson & Nosslin 1993).
Lokaler
Gamla fynd. SÖ Mjällby Västra Näs vid hamnen, på sandstrand med stenar, 1962–63 EW; OL Jämshög Jämshögsby, på trädgårdsmuren vid Högatoft, A. Andersson (Holmgren 1942); KH Hällaryd Joggesö, Asp (LD, Aspegren 1823); RO Förkärla vägen mellan Hjortahammar och Tromtö, H. Wachtmeister (Holmgren 1942); Listerby Vagnö, Goss (Gosselman 1865); Ronneby, A. Andersson (Holmgren 1942); KK Augerum Vedeby, 1926 A. Rundkwist (LD); Karlskrona, 1838 Strömgren (LD); Hattholmen, 1880 Y.F. Svanlund (LD), 1882 Svl (LD), 1951 BB; Kungshall, Y. Svanlund (Svanlund 1886); Mjölnareholmen, 1960 F.A. Bergelin (LD), Goss (Gosselman 1865; som V Kruthusholmen); Lösen Fäjö, 1868 Svl, 1869 Win (båda LD); Nättraby 500 m V om Grönadal, förvildad på stenhäll, 1977 LF; Ramdala Knallhalla, Goss (LD); Säby, S. Olsson (Holmgren 1942); Torhamn Rom (i GB enl. Holmgren 1942).
