Gammal bofast art, nu utgången. Senast uppgiven vid ån strax N om Djupadal i Ronneby (Westerlund 1890).
Raggarv är nationellt rödlistad (Gärdenfors 2005).
Ekologi
Raggarv växte på torra backar (Gosselman 1865; Svanlund 1889b).
Variation
Raggarv har delats i subsp. brachypetalum och subsp. tauricum, varav den senare har glandelhår i blomställningen. Den har uppgivits för Blekinge, men saknar taxonomiskt värde (Karlsson 2001).
Utbredning
Tidigare sällsynt (Holmgren 1942).
Lokaler
Gamla fynd. RO Ronneby, 1824 insamlare ej uppgiven (UPS; ssp. tauricum, det U. Malmgren), 1827 A.E. Lindblom (LD, UPS; vid Bustorp enligt Lindblom 1830); vid bergrötter nära Rönninge och Bustorp (Gosselman 1865); vid ån strax N om Djupadal, C.G. Westerlund (Westerlund 1890); KK Karlskrona, 1853 C. Hartman (UPS; ssp. tauricum, det. U. Malmgren); Hästö grind, A.E. Lindblom (LD); Hästö, 1855 F.A. Bergelius (UPS); Vämö, K. Vallin (LD, det. S. Murbeck), 1854 C.A. Westerlund, B.A. Söderström, Ank (LD, UPS; ssp. tauricum, det. U. Malmgren), 1856 B.A: Söderström (UPS), 1859 Ank (LD), 1860 Lüb (LD), 1868, 1869 Ank (LD, UPS; ssp. tauricum, det. U. Malmgren), 1876 Lüb (LD); Nättraby Gredeby, 1860 Lüb gm T. Arwidsson (Holmgren 1942).