Gammal bofast art, nu utgången som etablerad.
Bygdenamn och bruk
Lokalt namn för mistel är ” mistelten” (Hällaryd, Tving; Aspegren 1823); namnet är förmodligen ett sent litterärt lån.
Utbredning
Mycket sällsynt; funnen i 1 ruta (0,5%); tidigare sällsynt (Holmgren 1942). Mistel rapporterades först av Leche (1744), senast av Aspegren (1823). ”Mistel är förgäves eftersökt på senare tid” (Gosselman 1864). Den är förmodligen inkommen genom import av äppel- och parkträd under 1600-talet, samt lokalt spridd till inhemska träd; de importerade värdträden frös sannolikt vintern 1708–09 (Almquist 1964).
Lokaler
Gamla och aktuella fynd. OL Jämshög 800 m Ö om Röan (3E6e 2643) förvildad på lind (1 ex) och vide/pil (2 ex) utanför trädgård 2004–05 BN (från A. Olofssons odling av mistlar); KH Åryd Eriksberg, Asp (LD), på lindar (Aspegren 1823); Östra Horsö, Bruzelius (LD); har ej återfunnits på senare tid (Gosselman 1864). – Tveksamma uppgifter. KK Augerum Knösö, början av 1900-talet (Falk 1935; uppgavs som ”mistelten”, vilket även använts som namn för murgröna); Karlskrona Asp (UPS; sannolikt en felskrivning av Karlshamn – etikett omskriven enligt Almquist 1964).