Det som tidigare betraktats som knäckepil S. fragilis i Blekinge, har till stor del visat sig vara hybriden grönpil S. ×rubens (= vitpil × knäckepil S. alba × fragilis; Berg 2000). De flesta uppgifterna från inventeringen måste därför betraktas kollektivt. Möjligen kan även uppgifter på vitpil S. alba vara inblandade, men denna går någorlunda säkert att urskilja på dess hårighet. Vidare uppvisar grönpil en stor variation, och har provisoriskt delats i fem morfologiska typer (A–E), varav typ ”A” och ”D” finns i Blekinge (Berg 2000).

Ganska vanliga; funna i 53 rutor (30%); tidigare tämligen allmänna (som S. fragilis; Holmgren 1942). Knäckepil/ grönpil är spridda i hela Blekinge.

Gamla och aktuella fynd (grönpil i vid bemärkelse). SÖ Ysane/Mjällby 900 m NO om Rosengård, i sydost-hörnet av Klockskogs kyrkogård (3E3f 1545) åkerren 1985/88 BN (LD); OL Jämshög 1,9 km NNO om Olofströms station (3E8e 1412) skogsbryn 2002 BN (LD); KH Karlshamn Hunnemara, 1922 I.P. Linderholm (UPS, det. T. Berg); RO Hjortsberga Johannishus, 1892 M. Mellin (LD, det. T. Karlsson); Ronneby Hultaleden (3F6d 2129) trädgårdstipp 1998, 1999 SG; KK Ramdala Björstorps hage, 100–200 m S om naturreservatet (3F5j 4714) medelstort träd i rikkärr 1994 TW (LD); Torhamn Utklippan, Södra skär (3F0i 2635) Fyrträdgården 1998 ÅW (LD, det. T. Berg).