Äldre provinsnamn för blåsippa är ”blåvira”.

Blåsippa förekommer bl.a. i lövskogar, blandskogar och hagmarker; den växer ofta i blockrik, sluttande terräng.

Mycket vanlig; funnen i 151 rutor (86%); tidigare tämligen allmän (Holmgren 1942). Blåsippa är utbredd i hela Blekinge, men något ovanligare i den sydöstra skärgården. Den hittades av Holmgren (ms 1921–44) främst i de östra och centrala kusttrakterna och kan eventuellt ha ökat i de norra och västra delarna av landskapet. Blåsippan har även ökat i södra Småland (Karlsson & Nosslin 1993), men den har minskat i Skåne (Tyler & Olsson 1997).