maskrosor
Taraxacum
Mer information om arten

Maskrosorna bildar normalt frön utan befruktning, vilket leder till uppkomsten av väldigt många s.k. småarter. Dessa är var för sig relativt konstanta men skiljer sig oftast från närstående släktingar endast i ett fåtal detaljkaraktärer. Släktet innehåller nära tusen småarter i Norden och Baltikum och av praktiska skäl delas maskrosorna i ett antal sektioner, varav 8 finns representerade i Blekinge. En översikt över de svenska sektionerna finns i Wittzell & Øllgaard (2001). För alla sektioner presenteras aktuella lokaler för småarter med fynd i upp till 5 rutor, medan gamla uppgifter tas upp för småarter med fåtal fynd (undantag för nordmaskrosor sect. Borea och ogräsmaskrosor sect. Ruderalia).

Bygdenamn och bruk

Äldre regionalt namn för maskrosor är ”mjölktistel”; lokala namn är ”bosblomma” (Bräkne-Hoby), ”gubblomma” (Tving), ”hästblomma” (Ramdala, Sturkö), ”ormblomma” (Ysane, Mjällby), ”svinpåk” (Tving) och ”svinört” (Jämshög).