Axslinga växer huvudsakligen i bräckt vatten, men förekommer sällsynt även i näringsrika sjöar, dammar och åar nära havet.

Mycket vanlig i havsstrandrutor; funnen i 54 rutor (31%); tidigare tämligen sällsynt (Holmgren 1942). Axslinga är utbredd längs hela Blekingekusten, men är något ovanligare på Listerlandet (sannolikt p.g.a. bristen av skyddade vikar). Arten har även blivit funnen på sötvattenslokaler, t.ex. i Siesjö och Sölve i täktdammar i Sölvesborg, Vedeby bäck i Augerum på 1800-talet, samt Häljarum i Jämjö i grustäktsdamm.