Knytling ät beroende av fria ytor, men tål i gengäld tramp; den förekommer främst i människoskapade miljöer, såsom gårdsplaner, grusvägkanter, samt ruderatmarker (t.ex. stationsområden och gamla grusgropar).

Ganska vanlig; funnen i 57 rutor (32%); tidigare flerstädes i västra och tämligen sällsynt i östra Blekinge (Holmgren 1942). Knytling är relativt spridd i landskapet, men saknas i de norra och östra delarna av Karlskrona kommun. Den har möjligen ökat något; Holmgren (ms 1921–44) fann arten huvudsakligen på Listerlandet där den sannolikt minskat något istället. Knytling har möjligen ökat något även i Västergötland (Bertilsson m.fl. 2002).