Odlad som prydnadsbuske och medicinalväxt, samt kvarstående eller förvildad vid torpruiner; även naturaliserad på renar, i bryn och fuktiga skogsmarker såsom i bäckraviner.
Första fynd
Först uppgiven av C. Cronholm 1750–57 (Rosencrantz 1976) och Lindwall (ms 1782), utan lokal eller status; äldsta vilda/förvildade uppgifter som rar utan lokal av Gosselman (1865).
Utbredning
Ganska vanlig; funnen i 66 rutor (38%); tidigare sällsynt (Holmgren 1942). Tibast är spridd i inlandet med främst fåglar, men saknas i kusttrakterna. Arten har säkerligen odlats i Blekinge under lång tid, men var tidigare endast känd från några tillfälliga förvildningar och har ökat kraftigt som vild först under senare delen av 1900-talet.
Lokaler
Gamla fynd. OL Jämshög Harasjömåla, H.E. Johansson (Holmgren 1942); KH Karlshamn Hästhagen, 1898 G. Påhlman (LD); 900 m ONO om sjukhuset, på en obebyggd tomt, 1968 J. Nilsson; KK Karlskrona Rosenholm, Persson (Holmgren 1942).
