Tidigare betraktades allt svenskt material inom släktet bocktörnen Lycium som en art (= bocktörne L. halimifolium s.lat.), men numera har man skiljt ut bredbladigt bocktörne L. chinense från bocktörne L. barbarum (= L. halimifolium s.str.). Den förra arten har bredare blad, en mer brett trattformig, ej insnörd blompip och bär tornar mer sällan. Arterna har generellt inte uppmärksammats under inventeringen, men alla gamla insamlingar i LD motsvarar bocktörne, vilket sannolikt är den vanligaste arten.

Utbredning. Ganska sällsynta; funna i 12 rutor (7%); tidigare flerstädes (Holmgren (1942). Bocktörnen är främst spridda i sydvästra Blekinge och i Karlskrona-trakten. Bocktörne och bredbladigt bocktörne är båda mycket sällsynta och båda är bekräftade i 1 ruta (0,5%).

Aktuella fynd (bocktörnen i vid bemärkelse). SÖ Mjällby Hanö, samhället Ö om skolan (3E1h 4548) förvildad i vägkant 1992 BN; Hörvik, 200 m V om fiskehamnen (3E2h 3001) utfyllnadsmark vid stranden-hamnen 1988 EW; Lassabo (3E2g 1122) vägkant vid gård 1991 EW; Siretorp, N om skolan (3E2f 3112) talldunge vid väg 1991 EW (uppgiven som bocktörne); Sölvesborg 400 m SSV om stationen (3E2e 3736) banvall 1982/83 BN; 500 m VNV om Hulta gård (3E3f 2105) vägkant 1985/88 BN; KH Mörrum 200 m SO om Mörrums station (3E5g 4043) åstrand 1984 BN; Åryd Guö (3F5a 4114) förvildad i åkerkant 1990 SS (uppgiven som bredbladigt bocktörne); KK Augerum 500 m N om Trulstorpet (3F9j 0649) vägkant 1985 LM; Karlskrona Pantarholmens sydspets (3F5h 1914) järnvägsområde 1981 LM, 1993, 2004 ÅW (se nedan); Torskors (3F6h 2039) byggtipp 2002 SG (uppgiven som bredbladigt bocktörne); Nättraby 100 m NV om kyrkan (3F6g 0433) 1992 LF (LD; se nedan); Rödeby Bubbetorp (3F6h 4629) sop- och byggtipp 2002 SG (uppgiven som bocktörne).