Bosyska förekommer på gårdar, bangårdar, samt i trädgårdsland och på andra ställen i tätorter. Arten är konkurrenssvag, men gynnas av stor näringstillgång (Svensson & Wigren 1984a).

Bosyska delas i två underarter, nämligen äkta bosyska subsp. nigra och trattbosyska subsp. foetida. Den enda skillnaden uppges vara att trattbosyska har ett något kortare foder med bredare fodertänder, vilka bildar en trattformig mynning. Denna karaktär är dock flytande, varför en avgränsning av underarterna är svår att göra. Underarterna har inte uppmärksammats under inventeringen, men några tidigare belägg vars karaktärer stämmer med trattbosyska tas upp här.

Mindre vanlig; funnen i 32 rutor (18%); tidigare flerstädes i sydvästra och södra Blekinge, samt sällsynt i övrigt (Holmgren 1942). Bosyska är spridd i kusttrakterna, samt har en inlandsförekomst vid Lilla Nyteboda i Jämshög. Holmgren (ms 1921–44) fann arten i ungefär samma område där den är funnen vid den nuvarande inventeringen, och även om en tillbakagång av bosyska har rapporterats i södra Sverige av Svensson & Wigren (1984a), så har arten sannolikt inte gått tillbaka i Blekinge. Ej heller i Skåne uppvisar den någon förändring (Tyler & Olsson 1997).