Först uppgiven som sällsynt i lundar, vid Gredeby i Nättraby, Torhamn etc. (Aspegren 1823).

Lentåtel förekommer bl.a. på renar, i bryn, betesmarker, hagmarker och mossodlingar, ofta i stora bestånd.

Mycket vanlig; funnen i 169 rutor (96%); tidigare tämligen allmän (Holmgren 1942). Lentåtel är utbredd i hela Blekinge. Även om Holmgren (1942: 6) bedömde arten som tidigare förbisedd, så har den säkerligen ökat framförallt i inlandet, sannolikt p.g.a. upphörd hävd av betesmarker. Lentåtel har även ökat i södra Småland (Karlsson & Nosslin 1993).