Gråsvingel förekommer på havsstränder.

Gråsvingel har tidigare behandlats som en underart till rödsvingel Festuca rubra, men är numera utbruten som en egen art, främst p.g.a. anatomiska karaktärer i bladen (jfr. Stace 1991).

Mycket sällsynt; bekräftad från 1 ruta (0,5%), men sannolikt förbisedd; tidigare ej uppmärksammad, men bekräftad från en gammal lokal.

Gammalt och aktuellt fynd. SÖ Mjällby Hällevik, 1915 S. Edner (LD, conf. LF); KK Sturkö Uttorp 500 m SV om fotbollsplanen (3F3i 2133) vägkant 1986 TW (det. LF).