Äldre lokalt namn för kabbleka är ”bäckblomma” (Tving, Förkärla).

Kabbleka förekommer bl.a. i skogskärr, diken och åar.

Mycket vanlig; funnen i 144 rutor (82%); tidigare allmän (Holmgren 1942). Kabbleka är utbredd i hela landskapet, men ovanligare längs östkusten och i den sydöstra skärgården.