Etternässla förekommer i trädgårdsland, vid gårdar, på ruderatmarker och åkermarker.

Vanlig; funnen i 96 rutor (55%); tidigare allmän (Holmgren 1942). Etternässla uppgavs som allmän vid odlade ställen redan av Aspegren (1823), och har sannolikt gått tillbaka bland annat p.g.a. upphörd djurhållning och ändrad gödselhantering.