Äldre lokalt namn för idegran är ”barlind” (Augerum).

Idegran är vild i landskapet, men även odlad som prydnadsbuske och förvildad framförallt genom fåglar. Den förekommer i hagmarker och hällområden i kustbygden, samt i glesa lövskogar, på åstränder och i barrskogsbryn.

Ganska vanlig; funnen i 44 rutor (25%); tidigare flerstädes (Holmgren 1942). Idegran är rikligast förekommande längs den södra kusten av Blekinge, och saknas helt i de östligaste delarna. Den uppgavs från skärgården redan av Aspegren (1823), och flertalet förekomster i kusttrakterna är säkerligen gamla och naturliga, även om den också förekommer som förvildad här. Den har mer eller mindre naturaliserade inlandsförekomster bl.a. vid Hemsjö i Kyrkhult (vid Mörrumsån), Hjorthålan i Backaryd (vid Ronnebyån), samt Djäknemåla i Augerum, och har förmodligen gamla, naturliga bestånd vid Bräkneån. För övrigt är den sannolikt kvarstående eller förvildad i inlandet.

Lämplig besökslokal för idegran finns vid Bräkneån, väster om Hultalycke i Öljehult där arten växer i gamla bestånd.