strandviol
Viola stagnina
Mer information om arten

Gammal bofast art.

Ekologi

Strandviol växer i rikkärr och på sjöstränder.

Utbredning

Mycket sällsynt; funnen på 6 lokaler i 2 rutor (1%); tidigare sällsynt (Holmgren 1942). Strandviol var tidigare glest spridd i kusttrakterna, men har aktuella förekomster endast vid Siesjön och Nässjön, vars lokaler är hävdade. Arten har gått tillbaka bland annat på grund av minskat strandbete i landskapet.

Lokaler

Gamla och aktuella fynd. Mjällby,(Holmgren 1942); Sölvesborg Sissebäck, 1876 Svl (LD, det. S. Murberck); 400 m V om Kämpahuset (3E3e 0921), 500 m NV om Kämpahuset (3E3e 1221), 500 m V om Kämpahuset (3E3e 0919) alla rikkärr 1981/83, 1998 BN; Siesjö, 150 m S om sydspetsen (3E3e 1020) slåtteräng 1982 H. Rickman, 1999 BN (LD, conf. LF); RO Bräkne-Hoby näset i Nässjön, N. Söderström (Holmgren 1942); Trofta, N. Söderström (Holmgren 1942); Nässjön, vid Bommerstorp (3F6c 3625) strand vid lerslättsjö 1984 BöN (det. LF); Sjöarp (3F6c 2812) 1998 S. Lithner; KK Fridlevstad, 1882 A.F. Andersson (LD); Karlskrona, 1876 Lüb (LD, det. P. Lassen); Ekholmen, 1833 Walmstedt (LD) Törnskären, 1856 Ank (UPS; uppgiften motsvarar kanske V. canina × stagnina i Holmgren 1942; exemplaret i UPS kan ev. vara denna hybrid); Kristianopel, 1888 Nordv (LD), 1892 C.G. Puke (LD); längs ån vid prästgården, Nordv (Svanlund 1889a); Björkelycke, 1924 Hgn (LD); Brömsebro, JEn (LD), G.W.F. Carlson (Holmgren 1942), 1924 Hgn (LD), 1933 HHyl (LD); Nättraby Gredeby, Asp (LD); Ramdala Berntorp, 1856, 1858 Ank, 1897 Rundk, 1935 HHyl (alla LD); Rödeby Bubbetorp, Svl (Svanlund 1889b).

karta