Referenser
Centrala referenser
Aspegren, G.C. 1823. Försök till en blekingsk flora. - Karlskrona.
Fröberg, L. 2012. Kompletteringar till kärlväxtfloran i Blekinge. - Svensk Bot. Tidskr. 106: 67–99.
Gosselman, C.A. 1865. Blekinges flora eller systematisk förteckning på de i Blekinge vildt växande fanerogamer och bräkenväxter. - Lund.
Holmgren, B. 1921. Blekinges fanerogamer och kärlkryptogamer. - Karlskrona.
Holmgren, B. 1941. Några anteckningar om Blekinges adventiv- och ruderatflora. Bot. Notiser 1941: 65–98.
Holmgren, B. 1942. Blekinges flora. - Karlskrona.
Svanlund, F. 1889. Blekinges fanerogamer och ormbunkar – Med uppgift om växtlokaler och geografisk utbredning. - Karlskrona.
Övriga referenser
Tryckta källor
Agardh, C. 1817. Synopsis algarum scandinaviae. Lund.
Alden, B., Engstrand, L., Iwarsson, M., Jonsson, L., Nilsson, Ö. & Ryman, S. 1998. Kulturväxtlexikon. Lund.
Alexandersson, H. & Eggertsson-Karlström, C. 2001. Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961–1990. Referensnormaler, 2:a uppl. SMHI rapporter Meteorologi nr 99.
Alexandersson, H., Karlström, C. & Larsson-McCann, S. 1991. Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961–1990 - Referensnormaler. SMHI rapporter Meteorologi nr 81.
Almbom, O. 1948. The distribution and ecology of some South Scandinavian lichens. Bot. Notiser 1948, suppl. 1: 2.
Almborn, O. 1950. Phytogeographical excursion through Blekinge, during the seventh international botanical congress in Stockholm 1950. Stockholm.
Almborn, O. 1957. Blekinges växtvärld. I (Red. H. Wachtmeister & K.-C. Lindahl) Natur i Blekinge: 73–97. Stockholm.
Almborn, O. 1983. Flugtrumpeten (Sarracenia purpurea L.) - en nordamerikansk insektsfångande växt naturaliserad i Blekinge. Blekinges Natur 1983: 93–103.
Almquist, E. 1943. Recension av Björn Holmgrens "Blekinges Flora". Svensk Bot. Tidskr. 37: 422–424.
Almquist, E. 1964. Är misteln inhemsk i Sverige? Svensk Bot. Tidskr. 58: 320–336.
Andersson, O. 1992. Praktskål, Aleuria rhenana, ny för Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 86: 1–5.
Andersson, S. & Sonesson, K. 2000. Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige 1999. Skogsstyrelsen, Jönköping.
Ankarcrona, J. 1855. Bidrag till Blekings flora. Bot. Notiser 1855: 173–175.
Anonym [Th. Fries] 1857. Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens Flora. Bot. Notiser 1857: 56.
Anonym 1882. Smärre notiser (Meum athamanticum funnen i Sverige). Bot. Notiser 1882: 62–64.
Anonym 1930. Från Lunds Botaniska Förenings förhandlingar under år 1929. Bot. Notiser 1930: 61–74.
Anonym 1939. Lunds Botaniska Förenings exkursion till östra Skåne och Blekinge 25–29 juli 1938. Bot. Notiser 1939: 408–409.
Anonym 1959. Från Lunds botaniska förenings förhandlingar 1958. Bot. Notiser 1959: 101–110.
Apelgren, K. 1991. Relations between coast and inland taxa in the Baltic region: case studies in Galium palustre s.lat. and Myosotis faxa s.lat. Akad. avhandling, Uppsala universitet, Uppsala.
Arenlind, W. 1999. Hanös natur med utblickar längs Blekingekusten. Malmö.
Areschoug, F. W.C.1866. Skånes flora – innefattande de fanerogama och ormbunkartade växterna. Lund.
Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.E. (red.) 1995. Rödlistade växter i Sverige 1995. ArtDatabanken, Uppsala.
Arup, U. 1997. Lavar i olika miljöer. I Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige: 63–91. SBF-förlaget, Lund.
Aspegren, G.C. 1817. Om ogräsen i Blekinge åkrar. Blekinge län hushålls tidning 1816–17: 91–95, 101–104, 109–112, 121–123.
Aspegren, G.C. 1823. Försök till en blekingsk flora. Karlskrona.
Aulin, F.R. 1914. Anteckningar till Sveriges adventivflora. Svensk Bot. Tidskr. 8: 357–377.
Axelson, M. 1877. Jätteträdet [om "flugträdet" i Ronneby]. Svenska familj-journalen 16: 116–118.
Brehrendtz, F.J. 1871. Uppgift på några för Blekinge nya växter. Bot. Notiser 1871: 166.
Bennett, K.D. & Willis, K.J. 2000. Effect of global atmospheric carbon dioxide on glacial-interglacial vegetation change. Global Ecology & Biogeography 9: 355-361.
Berg, T. 2000. Salix, pro parte. I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 1: 117–188.
Berglund, B.E. 1957. Skärgården kring Karlskrona. I (Red. H. Wachtmeister & K.-C. Lindahl) Natur i Blekinge: 299–313. Stockholm.
Berglund, B.E. 1962. Vegetationen på ön Senoren. 1 Vegetationshistoria. Bot. Notiser 1962: 387–420.
Berglund, B.E. 1963a. Vegetationen på ön Senoren. 2 Landvegetationen. Bot. Notiser 1963: 31–80.
Berglund, B.E. 1963b. Vegetation på ön Senoren. 3 Havsstrandsvegetationen. Bot. Notiser 1963: 305–322.
Berglund, B.E. 1966a. Late-Quaternary vegetation in eastern Blekinge, South-eastern Sweden. Late-glacial time. Opera Botanica 12(1).
Berglund, B.E. 1966b. Late-Quaternary vegetation in eastern Blekinge, South-eastern Sweden. P ost-glacial time. Opera Botanica 12(2).
Berglund, B.E. 1968. Inventering av Blekinges flora 1958–1968 - resultat och metodik. Bot. Notiser 1968: 287–292.
Berglund, B.E. 1969. Vegetation and human influence in South Scandinavia during prehistoric time. Oikos Suppl. 12: 9–28.
Berglund, B.E. 1975. Naturvård i Blekinge 1974. Rapport från Sektionen Blekinges Flora. Blekinges Natur 1975: 187.
Berglund, B.E. 1980. Sektionen Blekinges Flora (Naturvård i Blekinge 1979). Blekinges Natur 1980: 202.
Berglu nd, B.E. 1981. Sektionen Blekinges Flora (Naturvård i Blekinge 1980). Blekinges Natur 1981: 123.
Berglund, B.E. 1998. Blekinges vegetation 1885 - ett landskapshistoriskt dokument. Blekinges Natur 1998: 13–26.
Berglund, B.E. (red.) 1991. The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden. Ecological Bulletins 41. 495 sid.
Berglund, B.E., Berglund, P. & Blivik, J. 1986. En forntida tallskog på havsbotten i blekingeskärgården. Blekinges Natur 1986: 40–50.
Berglund, B.E. & Björkman, L. 1999. Utmarksskogens historia i nordvästra Blekinge. Exempel från Ire och Siggaboda. Blekinges Natur 1999: 13-29.
Berglund, B.E., Björkman, L., Gaillard, M.-J., & Persson, T. 2006. Vegetation dynamics and floristic diversity in Late Holocene – case studies in southern Sweden. Vegetation History and Archaeobotany.
Berglund, B.E. & Gustavsson, R. 1980. Odlingslandskapets framväxt i Blekinge. Blekinges Natur 1980: 107–134.
Berglund, B.E., Lagerås, P. & Regnell, J. 2002. Odlingslandskapets historia i Sydsverige – en pollenanalytisk syntes. I (Red. B.E. Berglund & K. Börjesson) Markens Minnen: 153–174. Riksantikvarieämbetet.
Berglund, B.E., Sandgren, P., Barnekow, L., Hannon, G., Jiang, H., Skog, G. & Yu, S.-Y. 2005. Early Holocene history of the Baltic Sea, as reflected in coastal sediments in Blelcinge, southeastern Sweden. Quaternary Jnternational 130: 111–139.
Berglund, B.E. & Thelaus, M. 1987. Våtmarkernas utveckling på Torhamnshalvön. Blekinges Natur 1987: 103–116.
Berglund, B.E. & Wachtmeister, H. 1980a. Inventering av Blekinges flora. Svensk Bot. Tidskr. 73: 405–408.
Berglund, B.E. & Wachtmeister, H. 1980b. Inventering av Blekinges flora. Blekinges Natur 1980: 135–145.
Bergsten, K.E. 1957. Blekinges klimat. I (Red. H. Wachtmeister & K. Curry-Lindahl) Natur i Blekinge: 36-39. Stockholm.
Bertilsson, A. m.fl. 2002. Västergötlands flora. Lund.
Birger, S. 1910. Om förekomsten i Sverige af Elodea canadensis L. C. Rich. och Matricaria discoidea DC. Arkiv för botanik 9(7).
Birger, S. 1912. Utbredningen af Scirpus parvulus Roem. & Schult i Skandinavien. Svensk Bot. Tidskr. 6: 608–618.
Birks, H.J.B., Line, J.M. & Persson, T. 1988. Quantitative estimation of human impact on cultural tandscape development. I Birks, H.H., Birks, H.JB., Kaland, PE. & Moe, D. (red.), The cultural landscape. Past, present and future: 229-240. Cambridge University Press.
Björck, S. 1981. A stratigraphic study of Late Weichselian deglaciation, shore displacement and vegetation history in south-eastern Sweden. - Fossils and Strata 14: 1–93.
Björck, S. & Svensson, N.-O. 1998. Östersjöns och Västerhavets utveckling. I Sveriges Nationalatlas, Berg och Jord: 138–142.
Björk, S. & Carlsson, P. 2000. Det blödande landskapet. Blekinges Natur 2000: 24–57.
Björkbäck, F. 1979. Metoder att ange växtlokaler. Svensk. Bot. Tidskr. 73: 545–554.
Björkman, L. 1996. The Late Holocene history of beech Fagus sylvatica and Norway spruce Picea abies at stand-scale in southern Sweden. LUNDQUA 39. Lunds universitet, Lund.
Björkman, L. 1998. Bokens och granens historia i Siggaboda naturreservat i sydligaste Småland. Sven83–93t. Tidskr. 92: 83–93.
Björkman, L. 2004. Pollenanalytisk undersökning av råhumusprofiler från Särö Västerskogs naturreservat och Särö Nordanskog i norra Halland. LUNDQUA 50: 1–12. Lunds universitet, Lund.
Björkman, L. & Sjögren, P. 2003. Long-terrn history of land-use and vegetation at lre, an agriculturally marginal area in Blekinge, south Sweden. Vegetation History and Archaeobotany 12: 61–74.
Björnsson, S. 1946. En studie av det blekingska kulturlandskapet. Medd. Lunds universitets geografiska institution, avh. 9: 1–300.
Björse, G. & Bradshaw, R.H.W. 1998. 2000 years of forest dynamics in southem Sweden: suggestions for forest management. Forest Ecology and Management 104: 15–26.
Blindow, I. 1997. Kransalger i Blekinge. Blekinges Natur 1997: 87–105.
Blom, C. 1913. Ön Kungsholmens flora – en blomsteroas i Blekinges skärgård. Bot. Notiser 1913: 83–91.
Blom, C. 1928. Några adventivväxter i Göteborgs botaniska trädgårds herbarium. Meddelanden från Göteborgs Botaniska Trädgård [Acta Horti Gothoburgensis} 4: 301–303.
Broddesson, E. 1912. Om de skandinaviska formerna av Scirpus caespitosus. Bot. Notiser 1912: 81–94.
Brunet, J. 2003. Glimtar ur Blekinges skogshistoria. Blekingeboken 2003: 12–27.
Brunsberg, K. 1969. Naturvårdsinventering i Jämjö socken. Blekinges Natur 1969: I 15–155.
Brunsberg, K. 2003. Skogen stressas av luftföroreningar. I: Skog och historia (Red. K. Brunsberg m.fl.); Blekingeboken 2003: 120–149.
Carserud, L. 1994. Blekinges geologi om landskapet vore danskt. Blekinges Natur 1994: 15–26.
Carlsson, Å. 1995. Litet råg och mycket skallra. Svensk Bot. Tidskr. 89: 33–36.
Cedergren, K. 1947. Lathyrus maritimus (L.) Bigelow i Skandinavien. Svensk Bot. Tidskr. 41: 151–158.
Cederwald, G. von 1867. Strödda bidrag till Skandinaviens Flora. Bot. Notiser 1867: 162–176.
Charlesen, J. 1982. Från stadsphysicus till botanicus. Växjö.
Charlesen, J. 1996. Om "Gräf-swins Jagt" i Blekinge - ett ovanligt villebråd på 1700-talet. Blekinges Natur 1996: 89–108.
Chater, A.O., Valdes, B. & Webb, D.A. 1972. Linaria L. I T.G. Tutin m.fl. (Red.) Flora Europaea 3: 226–236.
Cowling, S.A. & Sykes, M.T. 1999. Physiological significance of low atmospheric CO2 for plant-climate interactions. Quaternary Research 52: 237–242.
Dahlgren, G. & Jonsell, B. 2001. Ranunculus, pro parte. I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2: 228–293.
Dahlgren, O. 1943. Svedjenävan (Geranium bohemicum) och brandnävan (Geranium lanuginosum). Svensk Bot. Tidskr. 37: 127–160.
Dahlstedt, H. 1910. Östsvenska Taraxaca. Arkiv för Botanik 9, 10: 1–73.
Dahlstedt, H. 1911. Västsvenska Taraxaca. Arkiv för Botanik 10(11).
Digerfeldt, G. 1966. Utvecklingshistoriska och limnologiska observationer i Ranviken och sjön Immeln. Bot. Notiser 1966: 216–232.
Digerteldt, G. 1973. Några drag ur våra sjöars utvecklingshistoria. 1. Praktisk miljökunskap. Vattenmiljön: 114–125.
Digerfeldt, G. 1974. The Post-Glacial development of the Ranviken bay in Lake Immeln. 1. The history of the regional vegetation, and 2. The water-level changes. GFF 96: 3–32.
Digerfeldt, G. 1975. The Post-glacial development of Ranviken bay in Lake Immeln. 3. Palaeolimnology. GFF 97: 13–28.
Drake, G. 1921. Medicinalväxterna i Augerums trädgård. Svensk Farmaceutisk Tidskr. 25: 337–342, 358–362.
Du Rietz, G.E. 1923. De svenska Helianthemum-artema. Bot. Notiser 1923: 435–446.
Du Rietz, G.E. 1925. Helianthemum nummularium (L.) Dunal x H. ovatum (Viv.) Dunal in Sildschweden gefunden. Bot. Notiser 1925: 217–221.
Du Rietz, G.E. & Du Rietz, G. 1925. Floristiska anteckningar från Blekinge skärgård. Bot. Notiser 1925: 66–76.
Edler L., Ackefors H. & Lindahl O. 1975. Investigations on primary phytoplankton production in the Baltic 1973. Meddelanden från Havsfiskelaboratoriet nr. I 79.
Ekman, E.L. 1912. Galium mollugo L. och dess underarter i Sverige. Bot. Notiser 1912: 289–296.
Ekman, S. & Knutsson, T. 1986. Polygonum lapathifolium i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 293–302.
Ekman, S. & Olsson, K.A. 1988. Floran i östra Villand. Svensk Bot. Tidskr. 82: 65–117.
Ekstam, U. & Forshed, N. 1996. Äldre fodermarker. Naturvårdsverket. 319 sid.
Ekstam, U. & Forshed, N. 2002. Svenska alvarmarker - historia och ekologi. Naturvårdsverket. 222 sid.
Elven, R. 2000. Salix, pro parte (sid. 117–188) & Rumex, pro parte (sid. 281–318).1 B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 1.
Elven, R. & Karlsson, T. 2000. Salix, pro parte. I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica I: 117–188.
Emanuelsson, U. 1997. Något om markanvändningshistorien i Blekinge. Blekinges Natur 1997: 42–60.
Emanuelsson, U. 2005. Hävdbrottens betydelse för biodiversiteten i landskapet. I Bunte, C., Berglund, B. E. & Larsson, L. (Red.), Arkeologi och naturvetenskap: 111–128. Gyllenstiemska Krapperupstiftelsen.
Ericsson, S. 1995. Några taxonomiska notiser om majsmörblommor. Svensk Bot. Tidskr. 89: 19–31.
Ericsson, S. 2001. Ranunculus, pro parte (sid. 228-293) & Microspecies within the Ranunculus auricomus complex (sid. 382–397). I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2.
Erikson, J. 1900. Om Sorbus scandica (L.) Fr. x aucuparia L. Bot. Notiser 1900: 201-207.
Erikson, J. 1904. Tvänne för Sveriges flora nya Violahybrider, Viola uliginosa Bess. x canina L. och Viola uliginosa Bess. x riviniana Rcbb. Bot. Notiser 1904: 237–242.
Erikson, J. 1905. Några växtfynd från Blekinge. Bot. Notiser I 905: 317–322.
Erikson, J. 1915. Deschampsia setacea Huds. I Blekinge. Bot. Notiser I 9 I 5: 19–22.
Erikson, J. 1918. Platanthera bifolia x montana i Blekinge. Bot. Notiser I 9 I 8: 59–62.
Erikson, J. I 927. Ligusticum scoticum i Blekinge. Svensk Bot. Tidskr. 21: 365–367.
Eriksson, B. 1978. Vegetationsperioden i Sverige beräknad från temperaturobservationer. SMHl Rapporter Meteorologi och klimatologi Nr RMK 12.
Eriksson, B. 1986. Nederbörds och humiditetsklimatet i Sverige under vegetationsperioden. SMHI Reports Meteorology and Climatology RMK 46.
Falk, A. 1926. Yttersta utposten. 1 Blekingebygder 1926: 22–31.
Falk, A. 1935. Blekingsk natur· - inventeringsberättelse rörande landskapets naturminnen. I Blekingeboken 19 35: 5–101.
Ferber, J.E. 1739. Hortus Agerumensis. Stockholm.
Ferber, J.J. 1771. Blomster-almanach för Carlscronas climat, med anmärkningar om stadens belägenhet m.m. Kungl. Vet.-Ak. Handl. 32: 75–88.
Fries, E. 1828. Novitiae Florae Suecicae, ed. 2. Lund.
Fries, E. 1849. Nya Skandinaviska växter. Bot. Notiser 1849: 153–156.
Fröberg, L. 1995a. Blekinges nya flora på gång. Blekinges Natur 1995: 134–143.
Fröberg, L. 1995b. Föreningen Blekinges flora (Naturvård i Blekinge 1994). Blekinges Natur 1995: 181–182.
Fröberg, L. 1997. Rapport från 1997 års botanikdagar i Blekinge. Svensk Bot. Tidskr. 91: 190–192.
Fröberg, L. 2000. Fyra vildpersiljor istället för tre? Svensk Bot. Tidskr. 94: 189–198.
Fuiren, G. & Sperling, O. 1662. Index plantarum indigenarum, quas in itinere suo (1622–23) observavit Georgius Fuiren. Plantae itineris Blekingensis. I T. Bartolini (Red.), Cista medica: 284–287.
Georgson, K. m.fl. 1997. Hallands flora. Lund.
Gertz, O. 1922. Flugträdet i Ronneby. Skånes Natur 1922.
Gidhagen, L. 1984. Coastal upwelling in the Baltic - a presentation of satellite and in situ measurements of sea surface temperatures indicating coastal upwelling. SMHl Reports Hydrology and Oceanography RHO 37(1).
Gosselman, C.A. 1861. Systematisk förteckning på de i Blekinge vildt växande slägten och arter af fanerogamer och ormbunkar. Karlskrona; [släktdelen utkom 1860 och artdelen utkom 1861].
Gosselman, C.A. 1864. Zoologiska och botaniska iakttagelser inom Blekinge. Lund.
Gosselman, C.A. 1865. Blekinges flora eller systematisk förteckning på de i Blekinge vildt växande fanerogamer och bräkenväxter. Lund.
Gustafsson, M. 2001. Atriplex. l B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2: 32–47.
Gustafsson, Å. 1942. The origin and properties of the European blackberry flora. Hereditas 28: 249–277.
Gustavsson, L.Å. 1998. Rosor för nordiska trädgårdar. Natur och kultur.
Gustafson, L. & Berglund, B.E. 1996. Landskapsutveckling i Örseryd i Bräkneåns dalgång. Blekinges Natur 1996: 33–46.
Gustavsson, R. 1995. Landskapsförändringar inom vår egen tid. Blekinges Natur 1995: 110–133.
Gärdenfors, U. (Red.) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Gärdenfors, U. (Red.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Haglund, E. 1911. Redogörelse för torfjordsundersökningar inom Blekinge län sommaren 1910. Svenska Mosskulturföreningens tidskrift 1911: 476–508.
Hallberg, G. 1990. Ortnamn i Blekinge. AWE, Gebers. 220 sid.
Hallgren Larsson, E. 2004. Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län. Resultat t.o.m. september 2003. IVL-rapport B 1560. IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Aneboda, Lammhult.
Hartman, C.J. 1843. Skandinaviens flora, 4:e uppl. Stockholm.
Hartman, C.J. 1849. Skandinaviens flora, 5:e uppl. Stockholm.
Hartman, C. 1861. Skandinaviens flora, 8:e uppl. Stockholm.
Hartman, C. 1879. Skandinaviens flora, 11:e uppl. Stockholm.
Hellberg, K. 1971. Inlandsisens recession och den senglaciala strandförskjutningen i västra Blekinge och nordöstra Skåne. Lunds Universitets Naturgeografiska Institution, Rapporte och notiser 9.
Heywood, V.H. 1976. Leucanthemum Miller. I T.G. Tutin m.fl. (Red.) Flora Europaea 4: 174–177.
Hjelmqvist, H. 1950. The flax weeds and the origin of cultivated flax. Bot. Notiser 1950: 257–298.
Hjelmqvist, H. 1955. Die älteste Geschichte der Kulturpflanzen i Schweden. Opera Botanica 1(3).
Holmberg, A. 1936. Blekingska lövängar, ljungfält och ängslador. Blekingeboken 1936: 180–188.
Holmgren, B. 1921. Blekings fanerogamer och kär/kryptogamer. Karlskrona.
Holmgren, B. 1941. Några anteckningar om Blekinges adventiv- och ruderatflora. Bot. Notiser 1941: 65–98.
Holmgren, B. 1942. Blekinges flora. Karlskrona.
Holmqvist, B.H. 2005. Classification of large pollen datasets using neural networks with application to mapping and modelling pollen data. LUNDQUA 39: 1–9. Lunds universitet, Lund.
Holmström, J.A. 1849. Utkast till svenska florans litteratur-historia [fortsättning]. Bot. Notiser 1849: 156–163.
Hult, R. 1885. Blekinges vegetation. Ett bidrag till växtformationernas utvecklingshistoria. Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica 12: 162–252. Helsingfors.
Hultgård, U.M. 2001. Scleranthus. I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2: 96–99.
Hylander, H. 1955. Rubus plicatus - dess formkrets och närstående arter. Bot. Notiser 108. 1955: 341–380.
Hylander, H. 1958a. Några nya eller kritiska Rubi Corylifolii. Bot. Notiser 1958: 517–534.
Hylander, H. & Wachtmeister, H. 1957. Blekinges östkust. I (Red. H. Wachtmeister & K. Curry-Lindahl) Natur i Blekinge: 331–343.
Hylander, N. 1941a. Ett märkligt adventivväxtfynd i Blekinge. Bot. Notiser 1941: 102–106.
Hylander, N. 1941b. Luzula sylvatica (Huds.) Gaud. i Sverige. Bot. Notiser 1941: 107–113.
Hylander, N. 1941c. De svenska formerna av Mentha gentilis L. coll. Acta Phytog. Suec. 14.
Hylander, N. 1943a. Thlaspi alpestre i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 37: 377–402.
Hylander, N. 1943b. Die Grassameneinkömmlinge schwedischer Parke mit besonderer Beri.icksichtigung der Hieracia silvaticiformia. Symb. Bot. Ups. 7 (1).
Hylander, N. 1949a. Nya fynd av adventiva Hieracia Sylvaticiformia samt några nyupptäckta samförekomster av gammaldags gräsfröinkomlingar. Svensk Bot. Tidskr. 43: 407–419.
Hylander, N. 1949b. Calystegia silvestris, en förbisedd kulturflykting i Sveriges och Danmarks flora. Bot. Notiser 1949: 148–156.
Hylander, N. 1953. Nordisk kärlväxtflora 1. Stockholm.
Hylander, N. 1957a. On cut-leaved and small-leaved forms of Scandinavian birches. Svensk Bot. Tidskr. 51: 417–436.
Hylander, N. 1957b. On cut-leaved and small-leaved forms of Alnus glutinosa and A. incana. Svensk Bot. Tidskr. 51: 437–453.
Hylander, N. 1966. Nordisk kärlväxtflora 2. Stockholm.
Hylander, N. 1969. några för Sverige nya förvildade eller adventiva fanerogamer. Bot. Notiser 1969: 604–607.
Hylander, N. 1971. Prima loca plantarum vascularium sueciae - plantae subspontanae vel in tempore recentiore adventitiae [Första litteraturuppgift för Sveriges vildväxande kärlväxter jämte uppgifter om första svenska fynd - förvildade eller i senare tid inkomna växter]. Svensk Bot. Tidskr. 64, suppl. 1970: 1–332.
Hylander, N. & Rothmaler, W. 1937. Om Aphanes microcarpa (Boiss. & Reut.) Rothm., en hittills förbisedd svensk växt, och dess förhållande till A. arvensis L. Svensk Bot. Tidskr. 31: 411–424.
Hylmö, B. 1993. Oxbär, Cotoneaster, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 87: 305–330.
Håkansson, S. 1952. Om Viscaria alpina (L.) G. Don och V. alpina (L.) G. Don x vulgaris Bemh. i sydöstligaste Blekinge. Bot. Notiser 1952: 411–424.
Håkansson, S. 1959. Om höskallran och dess kemiska bekämpning. Växtodling 10: 148–155.
Håkansson, T. 1946. Thelypteris oreopteris funnen i Blekinge. Bot. Notiser 1946: 538–540.
Hård av Segerstad, F. 1914. Spridda bidrag till Smålands, Blekings och Ölands flora. Bot. Notiser 1914: 155–159.
Hård av Segerstad, F. 1923a. Några ord med anledning av Bj. Holmgrens Blekinge-flora. Bot. Notiser 1923: 377–379.
Hård av Segerstad, F. 1923b. Juncus kochii F. Schultz., dess systematiska rang och växtgeografiska ställning. Svensk Bot. Tidskr. 17: 141–151.
Hård av Segerstad, F. 1927. Sydsvenska växtlokaler I. Svensk Bot. Tidskr. 21: 285–304.
Ihse, M. 1997. Kan ängen vara hed? Begreppet "äng" från kulturhistorikerns och botanistens synvinklar. Svensk Bot. Tids kr. 91: 211–221.
Ingelög, T., Thor, G. & Gustafsson, L. 1987. Floravård i skogsbruket - artdel; 2:a uppl. Jönköping.
Jakobsen, K. 1960. Centaurium glomeratum i Danmark. Bot. Tidskr. 56: 87–104.
Johansson, J.T. & Lindell, T. 1994. Från örtabok till Wahlenberg. Historien om svensk kärlväxtfloristik tar sin början. Svensk Bot. Tidskr. 88: 267–286.
Johansson, K. 1905. Några bidrag till kännedomen om Hieracium-floran i södra Sverige. Bot. Notiser 1905: 97–128.
Johansson, K. 1928. Anmärkningar rörande Blekinges Archieracier. Svensk Bot. Tidskr. 22: 511–514.
Jonsell, B. 2001. Spergularia (sid. 92–96), Stellaria, pro parte (sid. 114–134), Cerastium, pro parte (sid. 135–159), Ranunculus, pro parte (sid. 228–293), Aquilegia (sid. 311–312) & Thalictrum (sid. 312–321). I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2.
Jonsell, B. & Prentice, H. 2001. Silene, pro parte. 1 B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2: 180–202.
Jonsell, L. 2001. Berberidaceae. I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2: 336–339.
Jonsson, L. 1998. Biodiversiteten i Blekinges lövängar. Blekinges Natur 1998: 27–57.
Karlsson, S. 1998. Den maritima lövskogen i Stockholms skärgård - naturlig eller kulturskapad? Naturvårdsverket, Rapport 4873: 1–47.
Karlsson, T. 1981. Den gammaldags lupinen i Sunnerbo. Svensk Bot. Tidskr. 75: 265–279.
Karlsson, T. 1982. Euphrasia rostkoviana i Sverige. Växtekologiska studier 15.
Karlsson, T. 1985. Fyra arter av Doronicum, gemsrot, förvildade. Svensk Bot. Tidskr. 79: 73–78.
Karlsson, T. 1986. Tre arter av Echinops, bolltistel, förvildade i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 279–288.
Karlsson, T. 1987. Två Setaria-arter nya för svenska floran. Svensk Bot. Tidskr. 81: 305–311.
Karlsson, T. 1989. Införda Oxalis-arter i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 83: 299–314.
Karlsson, T. 1990. Smålands flora i slutspurten. Svensk Bot. Tidskr. 84: 217–240.
Karlsson, T. 1998. Förteckning över svenska kärlväxter. Svensk Bot. Tidskr. 91: 241–560.
Karlsson, T. 2000. Pteridium (sid. 43–47), Salix, pro parte (sid. 117–188), Parietaria (sid. 227–229), Bistorta (sid. 251–253) & Polygonum (sid. 254–273). I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 1.
Karlsson, T. 2001. Amaranthaceae (sid. 57–72), Cerastium, pro parte (sid. 135–159), Sagina, pro parte (sid. 160–171) & Papaver, pro parte (sid. 345–368). I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2.
Karlsson, T. 2002a. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran I; ormbunksväxter - jordröksväxter. Svensk Bot. Tidskr. 96: 75–93.
Karlsson, T. 2002b. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran 2; korsblommiga - flockblommiga. Svensk Bot. Tidskr. 96: 186–206.
Karlsson, T. 2002c. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran 3; fjällgröneväxter - korgblommiga. Svensk Bot. Tidskr. 96: 234–255.
Karlsson, T. 2003. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran 4; enhjärtbladiga växter. Svensk Bot. Tidskr. 97: 179–197.
Karlsson, T. & Nosslin, B. 1993. Floran i Älmeboda. Ålmebodaboken 35: 53–80.
Karlsson, T. & Nosslin, B. 1994. Hur floran förändrats i Älmeboda på 120 år. Ålmebodaboken 36: 59–86.
Karlsson, T. & Tyler, T. 2006. Svenska namn på sydsvenska fibblor. Svensk Bot. Tids kr. 100: 34–51.
Kohler, A., Sipos, V & Björk, S. 1996. Makrophyten-Vegetation und Standorte im humosen Bräkne-Fluss (Slidschweden). Bot. Jahrb. Syst. 118: 451–503.
Komfält, K.A. & Bergström, J. 1991. Beskrivning till provisoriska, översiktliga berggrundskartan Karlskrona. Sveriges geologiska undersökning, Ba 44. Uppsala.
Komfält, K.A., Persson, M. & Ringberg, B. 1986. Utklippan - ett geologiskt utflyktsmål. Blekinges Natur 1986: 32–39.
Kraft, J. 1994. Pricknattljus, Oenothera rubricaulis, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 88: 193–198.
Kukkonen, I. 2000: Lycopodiaceae. I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 1: 1–13.
Kurtto, A. 2001. Stellaria, pro parte (sid. 114–134) & Viscaria (sid. 172–175). I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2.
Kåhre, L. 1996. Från höfrö till vallfrö – Den svenska fröförsörjningen 1740–1870. Stockholm.
Lagerheim, G. 1880. Nya växtställen. Bot. Notiser 1880: 13–15.
Lagerås, P. 1996. Farming and forest dynamics in an agriculturally marginal area of southern Sweden, 5000 BC to present: a palynological study of Lake Avegöl in the Småland uplands. The Holocene 6: 301-314.
Lambeck, K. 1999. Shoreline displacements in southern-central Sweden and the evolution of the Baltic Sea since the last maximum glaciation. J. Geol. Soc. London 156: 465–486.
Larsson, G. 2000. Salix, pro parte I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 1: 117–188.
Lassen, P. 1997. Om rödklöver i Skåne. Lunds Botaniska Förenings Medlemsblad 1997, 3: 14–18.
Leche, J. 1744. Primitias Florae Scanicae.
Levring, T. 1940. Studien iiber die Algenvegetation von Blekinge, Siidschweden. Akademische Abhandlung. AB Ph. Lindstedts Univ. Bokhandel Lund: 1–178.
Lid, J. 1963. Norsk og svensk flora, 3:e uppl. Oslo.
Liden, M. 2001. Corydalis. 1 B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2: 371–377.
Lidmar-Bergström, K. 1986. Berggrundsformer i Blekinge. Blekinges Natur /986: 15–31.
Liljegren, R. 1982. Palaeoecology and shore displacement in a Littorina bay at Spjälkö, Blekinge. LUNDQUA 11. Lunds universitet, Lund.
Liljegren, R. 1999. Växternas och djurens invandring. Sveriges Nationalatlas. Atlas över Skåne, 26–29.
Liljegren, R. & Lagerås, P. 1993. Från mammutstäpp till kohage. Djurens historia i Sverige. Wallin & Dalholm Boktr., Lund. 48 sid.
Lindahl, O. 1977. Studies on the production of phytoplankton and zooplankton in the Baltic 1977. Medd. från Havsfiskelab. nr. 220.
Lindbladh, M. 1998. The in:fluence of former land-use on vegetation and biodiversity in the boreo-nemoral zone of Sweden. Ecography 22: 485–498.
Lindbladh, M. & Bradshaw, R.H.W. 1998. The origin of present forest composition and pattem in southem Sweden. Journal oj Biogeography 25: 463–477.
Lindblom, A.E. 1829. Stirpes agri Rotnoviensis quarum enumerationem. Lund.
Lindblom, A.E. 1830. Bidrag till Blekings flora. Kungl. Vet.-Akad. Handl. 1830: 227–254.
Lindblom, A.E. 1838. Om O. Sperling och G. Fuiren samt deras bidrag till Skandinaviens
flora. Fysiografiska sällskapets tids kr. 1: 360–384.
Lindell, T. 2001. Pulsatilla. I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2: 305–310.
Lindqvist, B. 1959. Forest vegetation belts in southem Sweden. Acta Hortii Gotoburgensis 22.
Lundgren, B. 1979. Aktuellt om Geum hispidum, sträv nejlikrot. Svensk Bot. Tidskr. 73: 115–121.
Lundgren, U. 1982. Höga sand - en naturvårdsinventering. Blekinges Natur 1982: 69–84.
Lundgren, U. 1986. Naturen på Aspö. Blekinges Natur 1986: 77–88.
Lundin, P.E. 1927. Konstaterade lokaler och frekvensuppgifter för ett par sällsynta växter. Bot. Notiser 1927: 335–336.
Lyhagen, R. 1991. Några glimtar från 100 års utsädesförsäljning. Svensk Bot. Tidskr. 85: 385–396.
Länsstyrelsen Blekinge län 1993a. Ängar och hagar i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län, Karlskrona.
Länsstyrelsen Blekinge län 1993b. Våtmarker i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län, Karlskrona.
Malmgren, U. 1986. Släktet Rosa i Sverige. Svensk Bot. Tids kr. 80: 209–227.
Malmquist, A. 2003. Lavar och luftföroreningar - lavundersökning i Blekinge län 2002–2003. Naturcentrum AB 2003.
Martensen, H.O. & Pedersen, A. 1987. Rubus gothicus och närstående arter. Svensk Bot. Tids kr. 81: 257–271.
Martinsson, K. 1985. Problem kring Callitriche platycarpa, plattlånke. Svensk Bot. Tidskr. 79: 165–174.
Martinsson, K. 1989. Höstlånke, Callitriche hermaphroditica - på tillbakagång i sötvatten
i södra Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 83: 243–263.
Mattsson, J.O. 1979. Introduktion till mikro- och lokalklimatologin. Liber Läromedel. Malmö.
Mattsson, J.O. 1991. Landskapsförändringar och klimat. Svensk Geografisk Årsbok 67: 114–125.
Mattsson, J.O. 1995. Vinden i skogslandskapet. Skog & Forskning 3/95: 18–29.
Mattsson, J.O. 2003. Skånes klimat och dess inverkan på floran. l (Red. K.-A. Olsson m.fl.) Floran i Skåne - Vegetation och utflyktsmål: 29–36. Lund.
Mattsson, J.E. 1997. Undersökningsområdet. I (Red. Arup, U. m.fl.) Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige: 22–32. Lund.
Merxmilller, H. & Sauer, W. 1972. Pulmonaria L. IT. G. Tutin m.fl. (Red.) Flora Europaea 3: 100–102.
Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den nya nordiska floran. Stockholm.
Murbeck, S. 1886. V äxtgeografiskt bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1886: 191–202.
Murbeck, S. 1898. Studier öfver kritiska kärlväxtformer 3. De nordeuropeiska formerna af slägtet Cerastium. Bot. Notiser 1898: 241–268.
Murbeck, S. 1934. Exotiska Verbasca från nordiska fyndorter. Bot. Notiser 1934: 353–364.
Müntzing, A. 1958. Further studies on intraspecific polyploidy in Potentilla argentea (coll.). Bot. Notiser 1958: 209–227.
Mörner, C.T. 1914. Några spridda växtlokaler. Bot. Notiser 1914: 225–226.
Nannfeldt, J.A. 1935. Poa supina Schrad. i Sverige och dess hittills förbisedda hybrid med P. annua L. Bot. Notiser 1935: 1–16.
Nannfelt, J.A. 1955. Något om släktet Salicomia i Sverige. Svensk Bot. Tids kr. 49: 97–109.
Nelson, N. 1947. Vesans sjö. Blekingeboken 1947: 136–143.
Neuman, L.M. 1887. Botaniska anteckningar under sommaren 1886. Bot. Notiser 1886: 1–31.
Neuman, L.M. & Ahlfvengren, F. 1901. Sveriges flora (fanerogamerna). Lund.
Nicklasson, A. 1989. Floran vid Mörrumsån, norra Blekinge. l 989 PM, Växjö.
Nilsson, A. l 982. Vandringar bland resterna av en skogsbygds ängslandskap. Blekinges Natur 1982: 34–46.
Nilsson, A. 1986. Med ögon mot markerna. Blekinges Natur 1986: 98–112.
Nilsson, B., Svensson, Å. & Wigermo, C. 2005. Glimmerört funnen i Blekinge. Bot. Notiser 2005(4): 1–3.
Nilsson, H. 1932. Salix cinereas förekomst i sydöstra Sverige. Bot. Notiser 1932: 22–32.
Nilsson, S.G. 1997. Biologisk mångfald under tusen år i det sydsvenska kulturlandskapet. Svensk Bot. Tids kr. 91: 85–101.
Nilsson, S.G., Baranowski, R. & Eliasson, P. 1999. Blekinges eklandskap - av internationell toppklass. Blekinges Natur 1999: 30–38.
Nilsson, Ö. 1967. Drawings of Scandinavian plants 6–7. Bot. Notiser 1967: 393–408.
Nilsson, Ö. 2000. Alnus. I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 1: 203-208.
Nilsson, Ö. 2001. Portulacaceae. I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2: 76–83.
Niordson, N. 2000. Floran på våra soptippar i Blekinge. Blekinges Natur 2000: 108–119.
Nord, F. 1916. Några växtlokaler från Blekinge och Östergötland. Svensk Bot. Tidskr. 10: 271–272.
Nordenstam, B. 1971. Vegetation och flora på Hanö. Blekinges Natur 1971: 35–65.
Nordenstam, B. 1979. Bidrag till Listerlandets flora. Blekinges Natur 1979: 113–116.
Nordin, I. 1974. Naturen på Tjärö. Blekinges Natur 1974: 54–103.
Nordstedt, O. 1900. Lokaler för några skandinaviska växter i Lunds universitetsherbarium. Bot. Notiser 1900: 113–115.
Nordström, K.B. 1891. Några nya växtlokaler för Blekinge. Bot. Notiser 1891: 86–89.
Nordström, K.B. 1903. Bidrag till kännedomen om Sveriges ruderatflora. Bot. Notiser 1903: 113–122.
Nordström, K.B. 1907. Bidrag till kännedomen af västra Blekinges flora, samlade under en af Kungl. Vetenskapsakademien understödd resa 1907. Göteborg.
Nordström, K.B. 1908a. Växtgeografiska anteckningar för Bleking. Svensk Bot. Tidskr. 2, bih.: 40–43.
Nordström, K.B. 1908b. Några skandinaviska adventivväxter. Svensk Bot. Tidskr. 2, bih.: 43–44.
Nordström, K.B. 1909a. Floristiska anteckningar under en resa till Halle- och Hunneberg sommaren 1908. Svensk Bot. Tids kr. 3, bih.: 71–77.
Nordström, K.B. 1909b. Växtgeografiska anteckningar för Bleking 2. Svensk Bot. Tidskr. 3, bih.: 166–171.
Nylander, C.E. 1972a. Ny fyndplats för Cladium mariscus i Blekinge. Svensk Bot. Tidskr. 66: 50.
Nylander, C.E. 1972b. Vegetationen i södra Bräkne-Hoby i mellersta Blekinge. Svensk Bot. Tidskr. 66: 63–86.
Nylander, C.E. 1973a. Fynd av Epilobium adenocaulon i Blekinge. Svensk Bot. Tidskr. 67: 68.
Nylander, C.E. 1973b. Insjö- och åvegetation i södra Bräkne-Hoby. Blekinges Natur 1973: 64–79.
Nylander, C.E. 1974. Amerikansk dunört - en ny art i Blekinges flora. Blekinges Natur 1974: 145–147.
Nylander, C.E. 1975. Vegetationshistoria och vegetation i södra Bräkne-Hoby, Blekinge. Medd. Avd. för Ekol. botanik, Lunds Universitet. 213 sid.
Nylander, C.E. 1977. Nya lokaler för några växter i Blekinge. Blekinges Natur 1977: 160–161.
Nylander, C.E. 1980. Blekinges kustområde mellan Nättraby och Karlskrona; en vegetationsbeskrivning. Blekinges Natur 1980: 49–78.
Nylander, C.E. 1981. Nya lokaler för växter i Blekinge. Blekinges Natur 1981: 104.
Nylander, C.E. 1982. Vierydsåns dalgång från Nässjön till Vierydsfjärden; en vegetationsbeskrivning. Blekinges Natur 1982: 64–68.
Nylander, C.E. 1985. Ogräs. Blekinges Natur 1985: 85–97.
Nylander, C.E. 1991. Smalstäkra (Oenanthe lachenalii) i Blekinge. Blekinges Natur 1991: 94–98.
Nyman, C.F. 1867. Sveriges fanerogamer. Örebro.
Nämnden för energiproduktionsforskning 1977. Vindenergi i Sverige. Resultatrapport juni 1977. NE 1977: 2.
Odgaard, B. 1998. Lobelie-søers florahistorie. URT 22: 8–14.
Odgaard, B. 1999. Fossil pollen as a record of past biodiversity. Journal of Biogeography 26 (1): 7–17.
Odgaard, B. 2001. Palaeoecological perspectives on pattern and process in plant diversity and distribution adjustments: a comment on recent developments. Diversity and Distributions 7: 197–201.
Odin, H., Eriksson, B. och Perttu, K. 1983. Temperaturklimatkartor för svenskt skogsbruk. Institutionen för skoglig marklära, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära 45. Uppsala.
Ohlsen, R. 194 7 (1949). Sveriges adventiva Hieracia vulgatiformia och tridentata. Arkiv för Botanik 33A (I 3).
Ohlsson, B. 1948. By- och gårdnamn i Medelsta härad. Blekingeboken 1948: 51–113.
Olsson, U. 1976. The structure of stellate trichomes and their taxonomic implication in some Quercus species (Fagaceae). Bot. Notiser 1976: 412–424.
Olsson, U. 2000. Quercus. I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 1: 211–214.
Oredsson, A. 1973. Frequency mapping of blackberry species (Rubus L. subgen. Rubus) in Sweden - method and preliminary results. Bot. Notiser 1973: 37–68.
Oredsson, A. 1990. Förändringar av floran i Matteröds socken i norra Skåne, mellan 1964 och 1989. Svensk Bot. Tidskr. 84: 293–311.
Oredsson, A. 2001. Ett björnbär blir vanligare - rostbjörnbär i flera nya landskap. Svensk Bot. Tidskr. 95: 190–204.
Oredsson, A. 2005. Blekinges första barkbjörnbär: saxiskt björnbär. Svensk Bot. Tidskr. 99: 269–272.
Ostenfeld, C. H. 1903. Euphorbia esula L. og dens slægtninge. Bot. Notiser 1903: 125–127.
Pedersen, A. & Martensen, H.O. 1993. Rubus hylanderi, ett nytt björnbär av sektionen Corylifolii. Svensk Bot. Tidskr. 87: 211–219.
Pedersen, A. & Martensen, H.O. 1994. Rubus mortensenii, lindblomsbjörnbär, ett björnbär i ny belysning. Svensk Bot. Tidskr. 88: 305–314.
Pedersen, A. & Olsson, K.-A. 1998. Sex arter av femfingerörter i Skåne. Lunds Botaniska Förenings medlemsblad 1998(3): 14–28.
Persson, M. 1995. Beskrivning till jordartskartan Karlshamn SO. Sveriges geologiska undersökning, Ae 116. Uppsala.
Pousette, J., Fogdestam, B., Gustafsson, O. & Engqvist, P. 1983. Beskrivning och bilagor till hydrogeologiska kartan över Blekinge län. Sveriges geologiska undersökning, Ah 4. Uppsala.
Preston, C.D. 1995. Pondweeds of Great Britain and Ireland. B.S.B.l. Handbook 8. London.
Puke, C.G. & Mellin, M. 1893. Växtgeografiska uppgifter rörande Blekinges flora. Bot. Notiser 1893: 33–35.
Retzius, A.J. 1769. Anmärkningar vid Skånes Ört-historie. Kungl. Vetensk.-Akad. Hand!. 1769.
Retzius, A.J. 1774. Fasciculus observationum botanicarum.
Ringberg, B. 1970. Grusinventeringen i Blekinge län. Blekinges Natur 1970: 55–72.
Ringberg, B. 1971. Glacialgeologi och isavsmältning i östra Blekinge. Sveriges geologiska undersökning, C 661. Stockholm.
Ringberg, B. 1974. Bredåkradeltat. Blekinges Natur 1974: 34–53.
Ringberg, B. 1991. Late Weichselian clay varve chronology and glaciolacustrine environment during deglaciation in southeastern Sweden. Sveriges geologiska undrsökning, Ca 79. Uppsala.
Ringberg, B., Björck, J. & Hang, T. 2003. Correlation of stadial and interstadial events in the south Swedish glacial varves with the GRIP oxygen isotope record. Boreas 32: 427–435.
Rosencrantz, T. 1968. Blekings historia och beskrivning. författad av N.H. Sjöborg 1792. Malmö.
Rosencrantz, T. 1976. Blekings beskrivning, författad av Christopher Cronholm år ca 1750- 1757. Malmö.
Rufelt, H. 1955. Ny lokal för Sonchus palustris L. i Blekinge. Bot. Notiser 1955: 419.
Rundkwist, E. 1914. Iakttagelser över två hybrider i Blekinge. Bot. Notiser 1914: 127–129.
Rydberg, H. & Wanntorp, H. E. 2001. Sörmlands flora. Västervik.
Rühling, Å. 1997. Floran i Oskarshamns kommun. Västervik.
Samuelsson, G. 1921a. Om några Lepidium-arter. Svensk Bot. Tidskr. 15: 29–42.
Samuelsson, G. 1921b. Floristiska fragment 2. Svensk Bot. Tidskr. 15: 96–108.
Samuelsson, G. 1923. Om våra Nymphaea-arters utbredning. Bot. Notiser 1923: 99–110.
Scheutz, N.J. 1854. Anteckningar till Smålands flora. Bot. Notiser 1854: 177–180.
Scheutz, N.J. 1857. Anteckningar öfver en resa i Skåne sommaren 1857. Bot. Notiser 1857: 129–133, 137–141.
Scheutz, N.J. 1872. Bidrag till Gottlands, Smålands och Blekinges flora. Bot. Notiser 1872: 72–74.
Scheutz, .J. 1875. Spridda bidrag till Sveriges flora. Bot. Notiser 1875: 161–166.
Scheutz, N.J. 1876. Nya växtlokaler. Bot. Notiser 1876: 141–142.
Scheutz, N.J. 1878. Spridda växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1878: 145–149.
Scheutz, N.J. 1881. Spridda växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1881: 86–92.
Scheutz, N.J. 1884. Spridda växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1884: 41–45.
Sernander, R. 1940. Prunus spinosa x Prunus insititia i den svenska växtvärlden jämte några ord om Prunus-arternas växtgeografiska ställning i densamma. Acta Phytogeographica Suecica 13: 101–120.
Sjögren, P. & Björkman, L. 2000. Ires utmark genom tiderna. Nya rön om äldre markanvändning i NV Blekinge. Blekinges Natur 2000: 62–84.
Sjörs, H. 1956. Nordisk växtgeografi. Stockholm.
Sjörs, H. 1965. The Plant Cover ofSweden: Forest regions. Acta Phytogeographica Suecica 50: 48–63.
SNA 1995. Sveriges Nationalatlas. Klimat, sjöar och vattendrag. Stockholm.
Snogerup, S. 2000. Rumex., pro parte. 1 B. Jonsell (Red.) FloraNordica 1: 281–318.
Sonesson, K. 2003. Skadade ekar i Blekinge. Blekinges Natur 2002–2003: 22–31.
Stace, C. 1991. New flora oj the British Istes. Cambridge.
Statens Naturvårdsverk - Skogsstyrelsen 1983. Urskogar i Sverige.
Sterner, R. 1921. Om Geum hispidum Fr. Svensk Bot. Tidskr. 15: 126–138.
Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. 2 rev. uppl. utgiven av Å. Lundqvist. Stockholm.
Ståhl, P. 2005. Skogsklocka – inventeringen 2004 och något om artens biologi. Svensk Bot. Tidskr. 99: 171–182.
Suneson, S. 1942. Ornithopus perpusillus i Blekinge samt några ord om artens förekomst i Sverige. Bot. Notiser 1942: 367–374.
Suneson, S. 1946. Bidrag till Skånes flora 34. En ny skånsk fyndort för Sonchus palustris L. jämte en översikt över artens förekomst i Sverige. Bot. Notiser 1946: 29–47.
Svanlund, F. 1886. Anteckningar till Blekinges flora. Bot. Notiser 1886: 1–17.
Svanlund, F. 1887. Anteckningar till Blekinges flora 2. Bot. Notiser 1887: 127–134.
Svanlund, F. 1889a. Anteckningar till Blekinges flora 3. Bot. Notiser 1889: 6–11.
Svanlund, F. 1889b. Blekings fanerogamer och ormbunkar - Med uppgift på växtlokaler och geografisk utbredning. Karlskrona.
Svanlund. F 1902. Bidrag till kännedomen om Blekinges Hieraciumflora. Bot. Notiser 1902: 97–112.
Svensson, R. & Wigren, M. 1982a. Några gårdsväxters tillbakagång belyst genom konkurrens- och gödslingsförsök. Svensk Bot. Tidskr. 76:51–65.
Svensson, R. & Wigren, M. 1982b. Några ogräsarters tillbakagång belyst genom konkurrens-, gödslings- och herbicidförsök. Svensk Bot. Tidskr. 76: 241–258.
Svensson, R. & Wigren, M. 1983. Klättens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 77: 165–190.
Svensson, R. & Wigren, M. 1984a. Bosyskans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 78: 205–218.
Svensson, R. & Wigren, M. 1984b. Hjärtstillans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 78: 263–276.
Svensson, R. & Wigren, M. 1984c. Kattmyntans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 78: 321–334.
Svensson, R. & Wigren, M. 1986. Sminkrotens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 107–131.
Svensson, R. & Wigren, M. 1993. Vit kattost - historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 87: 81–92.
Söderström, N. 1930. Oenanthe lachenalii i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 24: 139.
Tamm, O. 1954. Till frågan om bestämning av klimatets humiditetsgrad i Sverige. Kungl. Lantbruksakad. Tidskr. 93: 105–122.
Tigerskiöld, E. 2000. Asplenium, pro parte. I B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 1: 50–59.
Tolstoy, A. & Österlund, K. 2003. Alger vid Sveriges Östersjökust. Artdatabanken.
Tyler, T. 1998. Hag-, skogs- och klippfibblor i södra Götaland. Lunds Botaniska Förening, Medlems blad 1998: 1–64.
Tyler, T. 1999. Fyra sorters toppklocka Campanula glomerata i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 93: 139–144.
Ty ler, T. 2001 a. Förslag till ny taxonomisk indelning av stångfibbloma (Pilosella) i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 95: 39–67.
Tyler, T. 2001 b. Nordliga fibblor i sydsvenska landskap. Bot. Notiser 2001 (I): 19–22.
Tyler, T. 2002a. Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland - 1. Skogsfibblor. Svensk Bot. Tidskr. 96: 18–28.
Tyler, T. 2002b. Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland - 2. Hag- och klippfibblor. Svensk Bot. Tidskr. 96: 161–170.
Ty ler, T. & Olsson, K.A. 1997. Förändringar i Skånes flora under perioden 1938–1996 - statistisk analys av resultat från två inventeringar. Svensk Bot. Tidskr. 91: 143–185.
Uotila, P. 2001. Chenopodium (sid. 4–31), Bassia (sid. 48–49), Polycnemum (sid. 57), Spergula (sid. 89–92) & Nymphaeaceae (sid. 216-224). 1 B. Jonsell (Red.) Flora Nordica 2.
Vedin, H. 2003. Blekinges klimat. SMHl Väder och Vatten 4/2003: 10.
Vide, S.-B. 1966. Sydsvenska växtnamn. Lund.
Wachenfeldt, E. & T. von 1972. Stibybacke. Blekinges Natur 1972: 24–39.
Wachenfeldt, T. von 1979. Blekinges marina algflora. Blekinges Natur 1979: 13–24.
Wachtmeister, H. 1932. Något om floran i Öllesjöarna och deras närhet. Blekingeboken 1932: 194–207.
Wachtmeister, H. 1957a. Blekinge - Landet bortom allfarvägarna. I (Red. H. Wachtmeister & K.-C. Lindahl) Natur i Blekinge: 56–72. Uppsala.
Wachtmeister, H. 1957b. Barrskogslandskapet. 1 (Red. H. Wachtmeister & K.-C. Lindahl) Natur i Blekinge: 155–173. Uppsala.
Wachtmeister, H. 1958–59. Träden i Blekinges skogar. Lustgården 39–40: 141–157.
Wachtmeister, H. 1969. Almö naturpark. Blekinges Natur 1969: 87–100.
Wachtmeister, H. 1977. Johannishusreservaten. Blekinges Natur 1977: 30–56.
Wachtmeister, H. 1996. Mörrumsån - en livslivsfråga för Blekinges natur. Blekinges Natur 1996: 19–32.
Wahlenberg, G. 1822. Anmärkningar vid Cardamine parviflora. Kungl. Vetensk.-Akad. Hand!. 1822: 290–294.
Wahlstedt, L.J. 1911. Huru Sonchus palustris L. spridt sig vid Kristianstad och Sölvesborg. Bot. Notiser 1911: 17–18.
Wallengren, R.O.I. 1883. Leersia oryzoides i Blekinge. Bot. Notiser 1883: 203–204.
Weber, H.E. 1982. Rubus walsemannii n.sp., eine in Skandinavien und Mitteleuropa verbreitete Brombere (Rosaceae: gen. Rubus, sect. Corylifolii, ser. Sepincoli). Verh. naturwiss. Ver. Hamburg 25: 139–145.
Weber, H.E. & Karlsson, T. 1988. Rubus suecicus, ett nytt björnbär av sektionen Corylifolii. Svensk Bot. Tidskr. 82: 209–216.
Weimarck, H. 1944. Bidrag till Skånes flora. 28 Fortsatta undersökningar inom Örkened. Bot. Notiser 1944: 389–400.
Weimarck, H. 1963. Skånesflora. Malmö.
Wendt, G. 2001. En guide till sandmaskrosor och dvärgmaskrosor. Svensk Bot. Tidskr. 95: 94–114.
Westerlund, C.A. 1863. Spridda anteckningar till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1863: 138–151.
Westerlund, C.G. 1888. Några bidrag till Blekings flora. Bot. Notiser 1888: 193–194.
Westerlund, C.G. 1890. Ronnebytraktens fauna och flora. Stockholm.
Westerlund, C.G. 1898. Strödda bidrag till Sveriges flora. Bot. Notiser 1898: 77–80.
Westerlund, C.G. 1911. Nya bidrag till kännedomen om de svenska formerna af Alchemilla vulgaris L. Bot. Notiser 1911: 11–17.
Widgren, Å. 1990. Mellangyllen, Barbarea in termedia, etablerad i Småland. Svensk Bot. Tidskr. 84: 1–4.
Widgren, Å. 1996. Johannes Strandmarks herbarium. Lunds Botaniska Förenings medlemsblad 1996 (3): 26–27.
Widgren, Å. 1999. Floran på Utklippan. Blekinges Natur 1999: 55–65.
Widgren, Å. 2003. Kotula - guldknappar på spridning i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 97: 130–133.
Widgren, Å. 2005. Häljarums naturreservat – ett grustag med rara växter. Svensk Bot. Tidskr. 99: 265–268.
Witte, H. 1909a. Några bidrag till kännedomen om vegetationen på våra ruderatplatser. Svensk Bot. Tidskr. 3: 174–182.
Witte, H. 1909b. Alyssum calycinum L., en i Sverige genom utländskt vallväxtfrö spridd art. Svensk Bot. Tidskr. 3: 337–381.
Witte, H. 1912. Silene dichotoma Ehrh. – En sydost-europeisk arts uppträdande i vårt land hufvudsakligen såsom vallogräs. Svensk Bot. Tidskr. 6: 510–530.
Witte, H. 1936. Om klöversnärjan (Cuscuta trifolii) och dess uppträdande i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 30: 661–689.
Witte, H. 1941. Impatiens glanduligera Lindley såsom adventivväxt i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 35: 211–218.
Wittzell, H. & 011gaard, H. 2001. Maskrosor i södra Sverige - en introduktion. Svensk Bot. Tidskr. 95: 78–93.
Yu, S.Y. 2003. The Littorina transgression in southeastern Sweden and its relation to mid-Holocene climate variability. LUNDQUA 51. Lunds universitet, Lund.
Yu, S. Y., Berglund, B.E., And ren, E. & Sandgren, P. 2004. Mid-Holocene Baltic Sea transgression along the coast ofBlekinge, SE Sweden - ancient lagoons correlated with beach ridges. GFF 126(3): 257–272.
Yurtsev, B.A. 2001. The Pleistocene "Tundra-Steppe" and the productivity paradox: the landscape approach. Quaternary Science Reviews 20: 165–174.
Zahariadi C. 1980. Ornithogalum L. I T. G. Tutin m.fl. (Red.) Flora Europaea 5: 35–40.
Manuskript och handskrivna källor
Ankarcrona, J. 1853–55. Floristiska anteckningar från åren 1853–1855. Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm.
Holmgren, B. 1921–44. [Anteckningar över kärlväxter från botaniska exkursioner i Blekinge under åren 1921–44). Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm.
Hylander, H. 1958b. Rubus-släktet i Sverige. Botaniska museet, Lund.
Lindwall, J. 1774. Journal från resa genom mellersta och södra Sverige maj-september 1774. Ihreska handskriftssamlingen 187: 1, Universitetsbiblioteket, Uppsala.
Lindwall, J. 1782. Ämbetsberättelse till Collegium Medicum den 2 Maj 1782. Riksarkivet, Stockholm [innehåller förteckning på vilda och odlade växter i Blekinge].
Platen, P. von 1816. Förteckning på de vexter som vid en resa till sydöstra delen af Sverige om sommaren 1816 blifvit tagna af Philip von Platen. Linköpings naturvetenskapliga sällskap.