Först uppgiven 1868 vid Lyckeby i Lösen av Ank (LD), samt från Bräkne-Hoby av Westberg (Gosselman 1865).

Stormåra förekommer i ängsmarker, renar, bryn och trädesåkrar. Arten är troligen inkommen som ogräs med vallfrö.

Ett par belägg från Jämshög Röan 1935 Hgn och Nättraby 1901 Zach (båda LD), motsvarar troligen den närstående arten Galium mollugo L. (= G. mollugo var. tyrolense, var. elatum). Denna skiljer sig från stormåra G. album på att vara något klenare med bredare blad och mindre blommor som sitter mer vinkelrätt utspärrade (jfr. Ekman 1912), men variationen inom komplexet är stor och systematiken behöver utredas.

Mycket vanlig; funnen i 164 rutor (93%); tidigare tämligen allmän (Holmgren 1942). Stormåra är utbredd i hela Blekinge. Arten uppgavs som tämligen sällsynt av Svanlund (1889b) och har ökat kraftigt främst under 1900-talet.