vårkorsört
Senecio leucanthemifolius subsp. vernalis
Ny bofast art. Vårkorsört är troligen inkommen som vall- och åkerogräs (jfr. Nordström 1907).
Första fynd
Först funnen 1877 på en stenmur vid landsvägen i Yttre Vämö, Karlskrona (LD).
Ekologi
Den förekommer på banvallar, bangårdar och renar.
Utbredning
Ganska vanlig; funnen i 36 rutor (20%); tidigare tämligen allmän i sydvästra och flerstädes i södra Blekinge (Holmgren 1942). Vårkorsört är främst utbredd i sydvästra Blekinge, samt har enstaka östliga förekomster kring Karlskrona och i den sydöstra skärgården. Arten har troligen ökat främst under början av 1900-talet; den uppgavs som sällsynt av Holmgren (1921), men nådde i princip sin nuvarande utbredning redan under Holmgrens fältarbeten (Holmgren ms 1921–44).
