Äldre lokalt namn för blåhallon är ”tarmreva” (Kristianopel).

Blåhallon växer bl.a. på renar, stenmurar och stränder.

Ganska vanlig; funnen i 69 rutor (39%); tidigare flerstädes (Holmgren 1942). Blåhallon är utbredd i södra Blekinge förutom den sydöstra skärgården, men arten är ovanligare mellan Karlshamn och Ronneby samt på östkusten. Den har en nordvästlig utpost vid Skälmershult i Kyrkhult.