Lind växer bl.a. i ängslövskogar, torra lundpartier och hagmarker, gärna i bergbranter/raviner; den förekommer även som solitärt träd vid gårdar. Arten användes ofta förr till löv- och bastinsamling, varför man även kan finna hamlade lindar i f.d. slåtterängar.

Mycket vanlig; funnen i 147 rutor (84%); tidigare tämligen allmän (Holmgren 1942). Lind är spridd i hela Blekinge, men är ovanlig på östkusten.