Skörbjuggsört växer bl.a. på klippiga och steniga stränder, samt på tångvallar. Till skillnad från dansk skörbjuggsört C. danica, verkar den missgynnas av beteshävd.

Skörbjuggsört delas i fyra underarter, varav vanlig skörbjuggsört subsp. officinalis och engelsk skörbjuggsört subsp. anglica båda är kända från landskapet. Underarterna har generellt inte uppmärksammats under inventeringen, men vanlig skörbjuggsört är sannolikt den allra vanligaste.

Vanlig i havsstrandrutor; funnen i 30 rutor (17%); tidigare flerstädes på havsstränder (Holmgren 1942). Skörbjuggsört är utbredd längs hela sydkusten i Blekinge, men är ovanligare än dansk skörbjuggsört C. danica. Den är vanlig på svenska västkusten, medan den i Östersjön bara går norrut till Kalmar län och Öland.