Först uppgiven av Lindwall (ms 1782); därefter av Aspegren vid Brunnsparken i Karlshamn (Lindblom 1830); flera andra fynd är gjorda därifrån under 1800-talet.

Penningblad är odlad som prydnadsväxt och kvarstående eller förvildad, bl.a. på tomter, i parker och vägrenar.

Ganska vanlig; funnen i 68 rutor (39%); tidigare sällsynt (Holmgren 1942). Penningblad är spridd i större delen av Blekinge, men saknas på östkusten.

Gamla fynd. KH Karlshamn, 1897 C. Skottsberg (LD); vid hälsobrunnen, Asp (Lindblom 1830); Bellevue, KNm (Nordström 1908a); Brunnsparken, 1860 J.A. Brunnström, 1879 Y. Svanlund, 1882 Svl (alla LD); i ett dike utanför Brunnsparken (Svanlund 1889b), troligen utgången (Nordström 1908a); RO Bräkne-Hoby gästgivaregården, 1928 Hgn, kyrkbyn (Holmgren ms 1921–44); Förkärla Tromtö, 1892 B. Möller (LD), H. Wachtmeister (Holmgren 1942); KK Aspö Drottningskär, Hagl (Holmgren 1942); Augerum Kummeln, 1925 A. Rundkwist, 1935 Rundk (båda LD); Karlskrona Sunna, HHyl (LD), Ebba af Klercker (Holmgren 1942); Nättraby BKB station, Hgn (Holmgren 1942); Marielund, i dike och lergrop, S. Hellerström (Holmgren 1921), Marielunds tegelbruk, A. Browall (Svanlund 1889a); Stora Vörta, 1860 Lüb, 1888 A. Browall, 1898 H. Rudberg, 1924 Hgn (alla LD); parken vid Stora Vörta (Gosselman 1865); Trantorp, Hgn (Holmgren 1921); Verstorp, Hgn (Holmgren 1942), i gräsmatta, 1974 LF.