Högvuxen, kraftigt tuvad starr med tjocka kala rötter. Stråna som blir upp till nästan en meter är vasskantade och sträva. Axen i toppen är smala, långsträckta med små oansenliga hanblommor nederst och över dessa brunaktiga plattade fruktgömmen. Axfjällen är rödaktiga med smal vit hinnkant. De basala bladen är långa, ofta nästan som stråna men smala, bara 1–3 mm breda. De nedre bladslidorna är svartaktiga och typiskt söndertrasade eller upprispade med tagellika fibrer från äldre blad kvar.

Tagelstarr växer på våt näringsrik och gärna kalkhaltig mark. Den kan hittas både i öppna kärr och stränder som i skogskärr och sumpskogar. Arten är ganska sällsynt men lokalt vanligare där bergrunden är kalkrik. Den finns spridd upp till södra Lappland.

Förväxlingsrisk:
Den sydliga arten vippstarr (C. paniculata) är mycket lik tagelstarr men har brunaktiga, hela, ej upprispade basala slidor samt över 3 mm breda blad med en synlig mittränna. Dess habitatkrav liknar mycket tagelstarr och kan nog räknas med denna i NILS-sammanhang.
Andra kraftigt tuvade, högvuxna, Carex-arter som tuvstarr, styltstarr och bunkestarr (C. caespitosa, C. nigra subsp. juncea och C. elata) har upphöjda huvudlika tuvor av kvarvarande vissnade blad. Dessa arter kan ha upprispade bladslidor men de är dock ej svartaktiga.