Perenn, rosettbärande, 3–6 dm hög ört med kort jordstam. Rosettbladen är upp till 2 dm långa med långt skaft och ytterst en oregelbundet utformad samling småblad. De 3 ändflikarna är stora (utgör tillsammans en motsvarighet till humleblomstrets stora ändflik) och relativt spetsiga, men övriga flikar är rätt små (oftast 1–2 par på övre delen av bladskafte). Stängeln är grön ända till toppen, och bär några strödda, relativt stora, 3-delade stjälkblad. Stjälkbladen har stora (1–3cm), flikiga eller tandade stipler. I toppen med några gula, 5-taliga, öppna blommor (liknar de hos en fingerört, Potentilla) på upprätta skaft. Fruktsamlingen är en klotrund boll av stift med förlängd, hakförsedd näbb (“insektsben”). Den nedre, ansvällda delen är hårig upptill men kal vid basen. Den mogna fruktsamlingen sitter direkt intill fodret (utan mellanliggande skaft).
Nejlikrot är söderut vanlig i bryn och lundartad skog, gärna i människans närhet (parker, trädgårdar). I Norrland är den sällsynt och kustbunden.
Förväxlingsrisk:
Rosettbladen hos sträv nejlikrot (Geum hispidum) (nästan enbart östra Småland) har kortare skaft och en smalare, tätare samling småblad. Ofta är flera par basala flikar bredare än ändsmåbladet, som är relativt litet, kilformigt vid basen, och har rätt utdragen spets (bladformen framgår ej väl av illustrationen i Den nya nordiska floran). Stängeln är rödaktig med gula hår. Stjälkbladen är parflikiga och har små stipler (max 1 cm). Blomma och fruktsamling liknar nejlikrotens.
Amerikansk nejlikrot (G. macrophyllum) (trädgårdsväxt som sällsynt kan förvildas) har rosettblad med mycket stort, rundat ändsmåblad.
Humleblomster (G. rivale) har rosettblad med stort, rundat ändsmåblad som dock kan vara rejält inskuret, och dessutom eller några par flikar som är bredare än hos nejlikrot. Några små flikar “humlevingar” finns oftast insmugna, t ex mellan ändsmåbladet och flikparet under. Stängeln är röd upptill. Stjälkbladen är mindre med under 1 cm långa stipler. Blomman är nickande, halvsluten och har “brunskära” kronblad. Hela den ansvällda delen av frukten är hårig och den mogna fruktsamlingen har ett kort skaft.
Hybriden mellan humleblomster och nejlikrot (G. × intermedium) uppstår lätt. Den är intermediär och lätt att känna igen när den blommar, men är fertil och återkorsar sig med föräldrarna, varför avgränsningen ändå kan vara svår. Kontrollera alltid nejlikrot noga om humleblomster finns i närheten!