Månlåsbräken är den vanligaste arten i det omisskännliga släktet låsbräknar. Den består av en långskaftad fertil bladskiva med grenar varpå små runda sporgömmen sitter samt en steril bladskiva med halvmåne- eller yxeggsformade motsatta flikar. Färgen är ganska klargrön med en anstrykning av gult.

Månlåsbräken är konkurrenssvag och växer främst på hävdad gräsmark såsom naturbetesmarker och slåtterängar. Även andra liknande biotoper som fjällhedar vägkanter och mark som hålls öppen av annan naturlig störning verkar dock gå bra. Den är gynnad av kalk men kan även hittas på surare mark. Påträffas i hela landet.

Förväxlingsrisk:
De enda andra arter som har den minsta likhet med denna art är de andra närbesläktade låsbräknarna.
Dvärglåsbräken (Botrychium simplex) är en ytterst sällsynt men kanske förbisedd art som oftast påträffas på något översilad sandig mark i södra Sverige. Dess bladflikar är också halvmåneformade men den är alltid mycket liten och bladskivorna delar sig vid marken och inte en bit upp på skaftet som hos månlåsbräken.
Nordlåsbräken (B. boreale) och topplåsbräken (B. lanceolatum) växer ofta tillsammans med månlåsbräken på artrik gräsmark som fjällängar och äldre betesmarker. Dessa saknar dock precis som släktets alla övriga arter de halvmåneformade bladflikarna utan har triangulära eller lansettliknande, alltid på nytt flikade, bladflikar.