Perenn, rosettbärande, 1–6 dm hög ört med jordstam. Bildar rätt glesa bestånd av bladrosetter med 1–2 dm långa (ofta mindre på fjället), skaftade, lansettlika eller långt äggrunda blad med rätt lång spets. Bladen är mörkgröna, fasta, och påfallande tjocka. Undersidan är täckt av gråaktigt filtludd, som genom bladens mörka färg ser något blåskimrande ut. Bladkanten är jämn eller något bukttandad, och är med rätt jämna mellanrum försedd med mycket typiska, små, rakt utstående, pigglika tänder. Stjälken är fint hårig och oftast rödaktig. Strödda stjälkblad som liknar rosettbladen, men är slankare, har mer avsmalnande bas, och uppåt stjälken saknar skaft. Bladkanten är nedlöpande på skaftet, och ofta även ned längs stjälken. Blommar i toppen med en tät samling av 4–12 korgar. Typiska taktegellagda, mörka, rundspetsiga, tätt ligghåriga holkfjäll. Blåvioletta, rörlika blommor som avger en himmelsk vaniljdoft (“gammeldags vaniljglass”). Frukten är en nöt med fjäderpensel.

Fjällskära växer vanligen fuktigt, t.ex. i sumpskog, längs bäckar, i myrkanter, rikare skog etc. I fjällen även ängsmark och mer trivial skog. Är kalkgynnad, vilket märks tydligast i artens randområden närmare kusten och söderut.

Förväxlingsrisk:
Ensamma, och icke blommande bladrosetter kan likna vissa skogsfibblor (Hieracium sect. Hieracium, subsect. Silvaticiformia) men deras blad är ej lika mörkt gröna och ej filthåriga under, och de saknar de pigglika tänderna.
Brudborste (Circium helenoides) har lysande gråvitt filtludd under bladen, som dessutom kan ha flikar. Bladkanten saknar de pigglika tänderna, men har tätt sittande, små, borstlika taggar. Bladen kan ha flikar.