Bockrot och stor bockrot

Perenna, 3–6 (sällsynt 10) dm höga örter. Oftast enkelt pardelade blad, men de kan vara djupt inskurna i mindre flikar. Nedre blad långskaftade, 3–4 cm breda, med 4–6 par elliptiska, eller nästan runda småblad och ett ändblad. Småbladen är synnerligen skarpt tandade. Bladen doftar kryddigt (“persilja”) när de krossas. Saknar stipler. Stängeln är kantig och har blad som är mer finflikiga än rosettbladen, de högst upp har trådsmala flikar. Flockarna är rätt små och starkt välvda. Saknar svepen.
Bockrot finns på torr, öppen mark, oftast i kulturlandskapet men även i mer naturlig gräsmark, på klippor, strandvallar etc. Den står ofta rätt tätt så att bladen nästan bildar mattor. Doften stiger upp när man kliver i bestånden. I Götaland finns en mycket sällsynt underart, subsp. nigra (blå bockrot), som är tätt gråluden. Den är på senare tid sedd i Skåne, på Öland och Gotland. Stor bockrot är mycket sällsynt i södra Sverige (numera nästan enbart i Skåne, Södermanland och Uppland) och är huvudsakligen införd med parkgräsfrö. Den är mer fukt- och näringskrävande än bockrot och växer gärna skuggigt. Den liknar mycket bockrot men är större.

Förväxlingsrisk:
Karakteristisk, men flockblomstriga växter förväxlas lätt av oerfarna.
Kummin (Carum carvi) har alltid finflikiga småblad och flockarna är helt plana. Frukterna är mer långsträckta och smakar kummin!
Palsternacka (Pastinaca sativa) (Götaland och Svealand) har grövre, gulgröna blad, gula blommor och större, platta frukter.
Björnlokor (Heracleum) har grövre blad som är håriga under, både allmänt och enskilt svepe, och större, platta frukter.
Morot (Daucus carota) (Götaland och Svealand) har finflikiga småblad, plana flockar, långt och flikigt allmänt svepe och taggig frukt.
Blodtopp (Sanguisorba officinalis) (vild på Gotland, annars mycket sällsynt förvildad ) och pimpinell (S. minor) (lokal och sällsynt i Götaland och Svealand) har blad som påminner om bockrötternas, men eftersom de är rosväxter har de stipler. Dessutom är småbladen skaftade, särskilt hos blodtopp.