Perenn, beståndsbildande, 1–4 dm hög ört med talrika, raka eller något sick-sackböjda, uppstigande stjälkar. Kring stänglarnas och stjälkbladens bas finns slanka, åtsittande, 1–3 cm långa stipler med långt udragen, mycket vass, fri spets. Långskaftade blad med 3 kortskaftade, oftast avlånga småblad. Småbladen är mörka ovan, ljusare under, och saknar alltid V-formad teckning. Stänglarna är i regel greniga, och får skaftade, röda blomhuvuden av typiskt klöverutseende med ärtblommor (köl, segel och 2 vingar). Fodret har 10 nerver. Frukterna ser man inte mycket av (finns i de torra blommorna).

Skogsklöver är allmän upp till södra Norrland i bryn, ängsmarker och gles, frisk skog. Mycket sällsynt längre norrut.

Förväxlingsrisk:
Rödklöver (Trifolium pratense) är tydligt tuvad och saknar krypande jordstam, bildar ej bestånd. Stjälkarna radierar utåt från tuvans centrum. Småbladen är i regel rundare med en ljus, V-formad teckning på ovansidan.
Alpklöver (T. alpestre) (sällsynt på Gotland) är mycket lik skogsklöver, men har oskaftat blomhuvud, vanligen ännu längre blad med trådsmala stipler som till hälften är sammanvuxna med bladskaftet. Fodret har 20 nerver och den nedre fodertanden är dubbelt så lång som de övriga.
Blodklöver (T. incarnatum) (sällsynt tillfällig) är annuell och har mycket långsträckta blomsamlingar.
Alsikeklöver (T. hybridum) har rundare småblad med pyttesmå sågtänder, och vita till rosa blommor.
Backklöver (T. montanum) (huvudsakligen österut i Götaland och Svealand) har fint tandade småblad som är vithåriga under, och vita blommor.