Perenn, beståndsbildande ört (jordstam!) med upprätta, 2–5 dm höga, fyrkantiga, glatta stjälkar med motsatta, uppåtriktade grenar. Vid förgreningarna är stjälken försedd med 4-bladiga kransar. Bladen är karaktäristiska: 2–4 cm långa, mörkgröna, trubbiga, bredast nära basen, och med 3 tydliga, parallella nerver. Blommar i huvudsak i toppen, men även några blommor på grenarna. Blommorna är små (ca 3–4 mm), vita och fyrtaliga. Frukten utgörs av två ca 2 mm stora kulor på ett gemensamt skaft.

Vitmåra är vanlig på många slags torra marker, både kulturskapade och naturliga. Längst i norr är dock den naturliga ståndorten mer fuktig, för här växer den i älvarnas strandzon. Vitmåran är en välbekant färgväxt, det är de röda jorstammarna som skall användas. Tyvärr misstar sig många numera och samlar stormåra, med mindre lyckat resultat.

Förväxlingsrisk:
Vitmåran är den enda växt som har trubbiga, 3-nerviga blad i kransar, så egentligen är den omisskännlig! Det upprätta växtsättet är också rätt unikt bland mårorna. Faktum är att många, både före och efter det att växten blommat ut, kan ha svårt att inse att denna upprätta växt är en måra!