Monokarp perenn ört. Grov, ihålig, 1–2 m hög stängel som är finhårig högst upp. Blad trekantiga med ränna på översidan av skaftet, dubbelt parbladigt sammansatta, med avlångt äggrunda flikar som har finsågad kant. Stjälkbladen har en vid, öppen slida på skaftet. Stora, starkt välvda flockar med många strålar som är finhåriga. Blommor vita. Saknar för det mesta allmänt svepe, men har enskilt svepe. 4–5 mm lång, oval, plattad frukt med ribbor.
Strätta är allmän på frisk eller fuktig ängsmark, myrkanter, stränder, strandängar, fuktig skog etc.

Förväxlingsrisk:
Karakteristisk, men flockblomstriga växter förväxlas lätt av oerfarna.
Kvanne (Angelica archangelica) (fjällen och dess närhet, längs några fjällälvar, havsstrand i Götaland, Svealand och Norrbotten; även förvildad i vissa bymar i norra Norrlands inland) är helt kal på både stängel och strålar, har klotformiga flockar, gröna blommor, småblad med grövre, ojämn tandning och en karaktäristisk, frisk “klosterlikördoft” som strättan saknar.
Kirskål (Aegopodium podagraria) (hela Sverige, men sällsynt i norra Norrlands inland) växer i täta bestånd (har jordstam), mindre blad som oftast är delade i 3 grupper om 3 småblad, små, inga svepen, och starkt välvda flockar.
Piploka (Pleurospermum austriacum) (sällsynt i Östergötland) har mycket grovt sågade småblad med kilformad bas, rikbladig stängel och allmänt svepe.
Strandloka (Ligusticum scoticum) (rätt sällsynt på havsstrand på Västkusten och Uppland–Ångermanland) är oftast 2–5 dm hög, har nedtill röd stängel som är helt kal, blad delade i 3 grupper om 3 köttiga småblad med ojämnt grovsågad kant, och har allmänt och enskilt svepe. Luktar illa.
Sprängört (Cicuta virosa) är ej särskilt lik, men är liksom strättan vanlig “i vilda naturen”. Den är helt kal och har mycket långsträckta småblad.