Krypande dvärgbuske med hela, motsatta ägglika blad. Den nedtill vedartade stammen är trind till något fyrkantig och runtom hårig. Stammen är ofta rotslående vid leder och växten bildar gärna stora mattor. Bladen som sitter tätt har nedtill långhåriga kanter och är svagt aromatiska. De djuprosa tvåläppiga blommorna sitter i täta huvudliknande kransar i toppen av uppstigande skott. Fodret som är rödaktigt är hårigt med fem flikar.
Backtimjan växer på kortvuxen, helst betad, gräsmark men kan även hittas på sandiga hedar, gles skogsmark, skjutfält och liknande. Den är en karaktärsart för äldre gravfält och annan uråldrig kulturmark.

Förväxlingsrisk:
Stortimjan (Thymus pulegoides) är en ganska sällsynt, oftast införd art som sällan bildar oavbrutna mattor utan oftare växer i mindre tuvliknande bestånd. Den har en tydligt fyrkantig stjälk med hår endast i fyra rader på kanterna och är mer aromatisk är backtimjan.
Kryddtimjan (T. vulgaris) är odlad och ibland kvarstående. Den är kraftigt aromatisk med upprätta, ej krypande skott och undertill kraftigt filthåriga blad.