Beståndsbildande, 3–8 dm hög perenn med jordstam. Blad och växtsätt karaktäristiska. Bildar täta mattor av ca 1–2 dm höga blad. Bladen är trekantiga, med breda, elliptiska, fintandade flikar som oftast har snett hjärtlik bas. De basala bladen har nästan alltid 3 grupper om 3 flikar, men kan ibland ha ytterligare ett bladpar på mittnerven nedanför de yttersta 3 småbladen. Bladen smakar selleri. Flockar rätt små och starkt välvda. Saknar svepen.
Kirskål finns norrut rätt sparsamt som begränsade bestånd på skräpmark och nära bosättningar, oftast i rabatter, intill trädgårdsland och kring komposter, men den verkar öka. I landest södra hälft är den långt mer allmän och finns även i lövskog. Den är ofta ett outrotligt ogräs (en trädgårdsodlares mardröm) men är god som soppa!

Förväxlingsrisk:
Som beståndsbildande omisskännlig.
Små exemplar av strätta (Angelica sylvestris) har pålrot och ej hjärtlik bas på småbladen. Större ex har vid, öppen slida på bladskaftet och fina hår överst på stängeln.
Strandloka (Ligusticum scoticum) (rätt sällsynt på havsstrand på Västkusten och Uppland–Ångermanland) har ej jordstam. Stängeln är röd nedtill och bladen är köttiga med ojämnt grovsågad kant. Den har både allmänt och enskilt svepe och luktar illa.