Perenna, 1–5 dm höga örter med ytliga jordstammar. Basala rosetter med långskaftade blad med distinkta huvudnerver radierande från skaftets fästpunkt. Bladen är cirkelrunda till njurformade och indelade i 7–11 mycket lika lober samt ytterligare en halv lob på var sida (ibland otydligt). Loberna är i sin tur besatta med mycket regelbundet utformade, skarpa tänder. När bladen växer ut är de “dragspelslikt” vikta men vecklar snart ut sig. En eller flera blomstänglar med stipelförsedda, loberade och tandade stjälkblad. Blommor gröna eller gulgröna. De består av en bägare med 4 bredare foderflikar och 4 smalare ytterfoderflikar, men saknar kronblad. Frukten är en liten nöt som blir kvar i bägaren.
Daggkåpor är vanliga på många typer av kulturmark, t.ex. ängar, betesmark, vägkanter, bakgårdar etc. De förekommer även “vilt” i frisk mark, ofta vid vattendrag och i rikare skogsmark, vid källor, på fjällängar etc.
Förväxlingsrisk:
Omisskännliga! Inga andra växter har liknande, tandade, regelbundet loberade blad med handlik nervatur.
Variation
Daggkåporna är en apomiktiskt grupp med ca 30 arter i Sverige. De kan vara alltifrån kala till mycket tätt håriga. Bladform och tandning varierar också mycket.