Knagglestarrgruppen Carex flava m.fl.

Grönstar C. demissa, knagglestarr C. flava, näbbstarr/jämtstarr C. lepidocarpa och ärtstarr C. oederi

En grupp starrar som utmärker sig genom sina rundade honax och rent gröna fruktgömmen med långa spröt som gör axen spikbollslika. Samtliga arterna är tuvade med ljusa basala slidor och rent gröna platta blad där stjälkens stödblad är tydligt längre än axsamlingen. Axfjällen är rätt trubbspetsade, brunaktiga, oftast med en grön nerv och saknar alltid en vit hinnkant.

Arterna växer på frisk–fuktig, helst öppen och gärna kalkrik mark. Man ser dem gärna i rikkärr och artrika fuktängar men de ses även ofta i diken, körspår, hällkar och på stränder och liknande. De olika arterna är totalt sett vanliga i hela landet men vissa arter är, framförallt i de södra delarna, mer knutna till rena rikkärr. Knagglestarr är den arten man kan förvänta sig att träffa på även i fjällen. 

Förväxlingsrisk:
Segstarr (C. extensa) och glesstarr (C. distans) är två arter som uteslutande växer på havsstränder och liknar mycket Carex flava-gruppen. De har dock något mer utdragna, ej klotrunda honax. Viktigt är också att axfjällen har små utdragna uddar som bildas av en utlöpande mittnerv. Segstarr har dessutom typiska köttiga U-formade blad.
Ängsstarr (Carex hostiana) har små utlöpare med enstaka strån och är alltså inte tuvad. Axfjällen är dessutom mörkbruna med en tydlig vit hinnkant.