Sommarannuella, halvparasitiska, 1–5 dm höga örter. Rak, fyrkantig stängel som kan vara ogrenad, men oftast får motsatta, uppåtriktade grenar. Bladen är ljusgröna, oskaftade och motsatta med tvär, eller något hjärtlik bas. De nedre bladen är långa och smala med många, regelbundet utformade, framåtriktade, tydliga, men egentligen rundspetsade tänder. De är håriga med en förtjockad, nedvikt kant som är tätt besatt med mycket korta, liggande, vassa hår. De har distinkt fjädernervatur med snett framåtriktade sidonerver (“fiskbensnervatur”) som löper ut i vikarna mellan tänderna. Nerverna är nedsänkta i fåror på översidan, otydligt upphöjda (ibland som ränder av liggande borst) på undersidan. Högre upp övergår bladen i stödblad som är något nedåtkrökta, och har U-format kupad, vidgad bas med mycket vassa, utspärrade tänder. Blommorna sitter enstaka ovanför stödbladen. De har ett stort, lodrätt plattat, påslikt, något uppblåst foder med en “spricka” på var sida vid mynningen (blir därigenom 4-tandat). Kronan är stor (14–20 mm lång) och gul, zygomorf med långt kronrör som först i yttre delen delas i under- och överläpp Överläppen kan ha mörka tänder. Frukten är en platt, rund kapsel som blir kvar i fodret. Fröna är stora och oftast vingade. Mogna kapslar rasslar ljudligt.

Skallror finns på många slags öppen mark, såsom slåtter- och betesängar, vägkanter, sjö- älv- och havsstränder, fuktängar, fukthed, kärr, fjällhed, frisk, ljusöppen skogsmark etc. En form, åkerskallra (Rhinanthus serotinus subsp. apterus), är ett åkerogräs (nu mycket sällsynt).

Förväxlingsrisk:
I blom och frukt omisskännliga. Inga andra sommarannueller har liknande bladarrangemang (långa motsatta blad med jämn tandning och nedsänkt fiskbensnervatur), men den perenna lökgamander (Teucrium scordium) (Öland och Gotland, sällsynt i Skåne), skulle möjligen kunna tas för en skallra innan den blommar. Den har röda blommor och klyvfrukter i det lilla, tandade fodret.