Perenn, beståndsbildande, upp till 2 m hög, kraftig ört med mjölksaft. Utbreder sig långsamt med korta, underjordiska utlöparskott som sänder upp bladrosetter. Stängeln är rikligt försedd med karaktäristiska blad: 1–2 dm långa, i det närmaste kala, parflikiga med bred bladyta längs mittnerven och stjälkomfattande, vasst tandade bladöron. Ändflik stor och närmast liksidigt trekantig, fri från större bukter och med de 3 spetsarna vassa och något utdragna, och någorlunda rak bakkant. Därunder med 1–3 par utstående, smalt trekantiga, spetsiga flikar. Längs alla bladkanter finns dessutom mindre tänder som har liksom “påsatta” vassa uddar. Högst upp blir bladen allt mindre flikiga, och allt smalare, för att slutligen bli nästan linjära och ha glandelhår i kanten. Stängel kraftig, ogrenad och violettanlupen, högst upp (och i blomställningen) rikligt försedd med långa, kraftiga, brunröda glandelhår. I toppen med en välavgränsad, 1–3 dm lång samling av skaftade, rakt utstående, 2 cm vida korgar med tunglika, blåvioletta blommor. Holk ca ½ cm bred.

Torta är framförallt en skogsväxt som bildar bestånd på fuktig, gärna sluttande mark. Utbredning ojämn. Ofta vanlig i högörtssamhällen i bruten terräng, från fjällbjörkskogen och nedåt, alltid på platser där snön skyddar den under vintern. I skogslandet ofta en “baklandsväxt”, dvs knuten till nordsluttningar, gärna med källsprång eller översilning, men kan också finnas i strandskog, ängsbryn, vägkanter etc. Förekommer lokalt ända ned till kusten.

Förväxlingsrisk:
I sitt habitat oftast omisskännlig.
Skogssallat (Mycelis muralis) (sydlig, utbredningen sammanfaller i ett bälte från norra Värmland och Bergslagen upp till Ångermanland) blir ungefär meterhög, men är ofta lägre. Bladen är uppbyggda likt tortans, men de saknar i stort sett de små tänderna. Ändfliken har bukter i kanterna och ej rak bakkkant. Bladkaftet är slankare, med rätt smal nedlöpande bladyta, och proportionellt sett längre, flikfri basal del. De större bladen finns endast i rosetten och nederst på stängeln. Stängeln är helt kal, och blomställningen glesare med 1 cm vida, gula korgar och slanka, mindre än 2 mm breda holkar.
Parksallat (Cicerbita macrophylla) (förvildad trädgårdsväxt, rätt sällsynt inom tortans utbredning) har ljusgröna blad med stor, rundat hjärtlik ändflik. Blomställningen är mycket glesare än hos torta, med långa, uppåtstigande, oregelbundet utformade grenar. Korgarna är blekare blå, något stötande i rosa. Har krypande jordstam och bildar vida mattor med långskaftade blad med karaktäristisk, stor, rundad slutflik.
Molkar (Sonchus) (3 arter på kulturmark, men sällsynta i inre Norrland) har upptill mer eller mindre grenad stängel, ej så gles flikighet på bladen, ofta rätt styvtandade blad, och gula blommor.