Flerårig ört med nedtill motsatta blad. Dessa är ovala, helbräddade (ibland något trubbtandade), på undersidan kala och har på kanterna långa hår. Stjälkarna är runda och blir upp till 1 dm höga, upprätta och med utåtriktade mjuka, ljusa hår. Axet är kort, nästan huvudlikt. Blomskaften är korta och glandelhåriga. Blommorna är ca 5 mm stora, mörkblå med ett hårigt foder som är kortare än hyllet. De platta kapslarna är ovala, kala och längre än foderbladen.
Fjällveronika är vanlig på frisk till ganska våt mark i fjällregionen. Den växer ofta på stränder, i snölegor och annan fuktig gräsmark. Den är vanlig i hela fjällkedjan och kan växa på både sur och kalkhaltig mark.

Förväxlingsrisk: Majveronika (V. serpyllifolia) finns även i fjällen, då ofta representerad av underarten lappveronika (ssp. humifusa). Den har en stjälk som är mycket glest, tilltryckt hårig och blad som är något glänsande, sällan med hårig kant. Blommorna är ljusblå och sitter i ett utdraget glest ax. Frukterna är hjärtlika, håriga bredare än höga och med ett foder av ung. samma längd. Klippveronika (V. fruticans) har glänsande, läderartade, nästan kala blad med endast en mycket fint korthårig kant. Stjälken är nedtill vedartad och blomskaften saknar glandelhår.