jungfrulinssläktet
Polygala
Mer information om arten

Fleråriga örter med upprätt, från basen ofta grenad (dock ej rosettjungfrulin) och nedtill vedartad stam. Hela växten har glest med små enkla mjuka hår. Stjälkbladen är smalt lansettlika med en enkel mittnerv, upp till ett par cm långa och sitter strödda. De små blommorna sitter i ett långt ax och är typiskt fjärilslika där vingarna egentligen är skyltande foderblad. Frukterna är platta hjärtformade kapslar med vingkant som helt eller delvis täcks av två foderblad.

Rosettjungfrulin skiljer sig från andra arter i släktet genom sin täta bladrosett av breda ovala blad. Övriga arter har endast lansettlika blad och saknar helt en egentlig bladrosett. Stjälkarna är dessutom sällan grenade ovan jord och fjolårsskotten är till skillnad från andra arter alltid helt bortvissnade vid blomning. Blommorna är mindre (< 5 mm) än hos övriga jungfrulin och frukten täcks inte helt av de smala foderbladen. Hela växten smakar något bittert.

Förväxlingsrisk:
Omisskännliga i blomning.
Vegetativt skiljs nejlikväxter (Caryophyllaceae) och veronikor (Veronica spp.) ut genom (åtm. nedtill) motsatta blad och de senares blad är sällan både lansettlika och helbräddade.
Binkor (Erigeron och Conyza spp.) har liknande strödda blad men är mer borsthåriga, har ofta rosettblad som liknar stjälkbladen och blad med upphöjd mittnerv.

Variation

Blomfärgen varierar från mörkblå till ljusrosa och är inte en pålitlig karaktär för någon specifik art.